Svinmålla

(dyngstav, mjölmålla, mälba, sockermilla, svinmäll, vitmålla, vitmäll, ) (Chenopodium album L.) Fam:. Chenopodiaceae

Hvidmeldet Gåsefod, Fat-hen, Valge hanemalts, Jauhosavikka, Melganzevoet, Helunjoli, Balta balanda, Baltoji balanda, Meldestokk, Komosa biała, lebioda, Марь белая, Weißer Gänsefuß,

I stora delar av Afrika och Asien har svinmållan en lång historia både som foderväxt och som människoföda, medan vi i Europa mest betraktar den som ett ogräs trots att den tillhör de mest användbara vilda växterna med ett högt innehåll av proteiner och mineraler, men också oxalater (jfr. rabarber) och nitrater. Bladen kan användas på ungefär samma sätt som spenat och med fördel stuvas eller t.ex. till grönsakssoppa och i pajer. Växten är nära besläktad med quinoa som odlas för frönas skull och svinmållan används också på sina håll till grötliknande rätter.

Se även blåmålla, fiskmålla, lönnmålla, rödmålla, vägmålla

När det gäller direkta kontrollåtgärder av arter som enbart är fröspridda eller där fröna är en viktig del i reproduktionen finns två huvudstrategier. Antingen satsar man på att minska markens fröförråd genom grunda bearbetningar, när arten är som mest groningsbenägen. Detta stimulerar ogräsfröna att gro eller så bearbetar man så lite som möjligt så att så få frö som möjligt stimuleras att gro och fröförrådet i marken i stället får dö av efter hand. Detta kombineras med att man samtidigt försöker minska insättningarna på "fröbankskontot" i marken genom att mållan inte ges möjlighet att gå i blom och därmed sätta frö (se vidare under fliken Kontroll/livsformer ovan).

 

Kontrollåtgärder (klicka vidare):

Falsk såbädd/fördröjd sådd/senarelagd sådd.

Flamning

Kemisk bekämpning – herbicider

Ogräsharvning