Kontrollåtgärd: Falsk såbädd/fördröjd sådd/senarelagd sådd.
Figur. Här är en tidslinje som visar vilka åtgärder man kan utföra i förhållande till sådd och grödans uppkomst (Klicka på den för att få upp den, lite större, i ett eget fönster).
Falsk såbädd innebär att man 10 – 14 dagar före den egentliga såbäddsberedningen och sådden utför en eller flera harvningar (maxdjup: stråsäd 4 – 6 cm, oljeväxter 2 – 3 cm). Detta stimulerar groningen hos grunt liggande ogräsfrön. Jordbearbetningen vid själva sådden ska sedan vara ytlig så att så få ytterligare ogräsfrön lockas att gro och att den oundvikliga ogräsuppkomsten blir så samlad som möjligt i tiden, något som ökar effekten av de kontrollåtgärder som senare sätts in. Dessa kan vara t ex blindharvning, flamning, herbicider före eller efter grödans uppkomst. Om man inte följer upp med åtgärder av detta slag finns risk att ogräsmängden i stället ökar genom den groningsstimulerande effekt som den falska såbädden medfört. Här har markfukten avgörande inverkan.
Falsk såbädd kan med fördel tillämpas vid odling av grödor som kräver eller gynnas av lite högre marktemperaturer, t.ex. bönor, majs, raps. Åtgärdernan bör helst utföras på fält som redan tidigare är tilljämnade (t.ex. föregående höst) så att inte djupare liggande ogräsfrön förs upp och stimuleras till groning, vilket gärna blir fallet om man utgår från ett enbart plöjt fält. Detta kan ge ojämn ogräsuppkomst med stor risk för uppkomst av fler ogräsplantor än annars sedan grödan kommit upp eller andra kontrollåtgärder utförts. Den optimala tiden mellan olika insatser beror på marktemperatur och markfukt. Rätt ”timing” avgör alltså resultatet!
Fördröjd sådd innebär att man på våren sår 1 – 3 veckor efter ”normal” vårbrukstid, så att groningsbenägna ogräsfrön tillåts komma upp före sådden. Man kan antingen låta fältet vara orört eller bearbeta tidigt, vilket då kallas falsk såbädd (se ovan). Ogräsplantorna förstörs sedan vid den egentliga såbäddsberedningen. Denna ska även här vara grund för att minimera ytterligare groning. Sådden ska sedan ske omgående, för att ge grödan fördel gentemot ogräset med avseende på uppkomsttid
Metoden ger inte helt förutsägbara resultat, men effekten mot ettåriga ogräs kan ibland uppgå till 50 – 60 %, inte minst mot flyghavre. Sent groende arter kan komma att gynnas. Fleråriga ogräs påverkas i viss grad om man också gör den tidigaste bearbetningen 3 veckor före sådd. Metoden är bara lämplig på vattenhållande jordar och i områden utan försommartorka. I annat fall kan man få avsevärda skördesänkningar.
Motsvarande förskjutning av såtiden kan också utföras på hösten. Man talar då om senarelagd sådd. Denna kan i någon mån minska förekomsten av ettåriga ogräs (t.ex. renkavle, åkerven) genom att tidigt uppkomna plantor förstörs och att ogräsfrönas groningsvillighet avtar under hösten.
I trädgårdslandet kan dessa åtgärder också tillämpas genom att man gör en ytlig krattning 2 – 3 veckor före sådd eller plantering. Skulle detta ske sent på våren kan ju flera ytkrattningar hinnas med, något som minskar förrådet av ogräsfrön i marken. Är jorden alltför torr kan man vattna något för att få groningsbenägna frön att gro. Eventuellt kan man också lägga på en fiberduk. Uppkomna ogräsplantor kan sedan, åtminstone i mindre trädgårdsland, försiktigt handrensas eller bara nypas av vid markytan så att man inte rör om jorden alltför mycket innan man sår på riktigt. Detta medför annars att nya frön stimuleras till groning. På så sätt blir det lite färre plantor att rensa bort under sommaren, speciellt efter plantering då jorden inte blir lika omrörd som vid sådd.
-o-