Åkerven

(åkerkösa, kösa, vindven, ) (Apera spica-venti (L.) P. Beauv.) Fam:. Poaceae

Danmark Vindaks, Storbrittanien Loose Silky-bent, Estland Harilik rukkihein, Finland Luoho, HollandWindhalm, Lettland Parasta rudzusmilga, Litauien Dirvine smilguole, Norge Åkerkvein , Polen Miotła zbożowa, Ryssland Метлица обыкновенная, Tyskland Gemeiner Windhalm ,

(Bildmaterial från Biopix.dk.)

Angående kontroll finns mycket gemensamt med flyghavre och renkavle.

För direkta kontrollåtgärder av arter som enbart är fröspridda eller där fröna är en viktig del i reproduktionen gäller två huvudstrategier. Antingen satsar man på att minska markens fröförråd genom grunda bearbetningar, när arten är som mest groningsbenägen, eller bearbetar man minimalt så att så få frön som möjligt stimuleras att gro. Detta kombineras med att man försöker minska insättningarna på "fröbankskontot" i marken genom att plantorna inte ges möjlighet att gå i blom och därmed förhindras sätta frö (se vidare under fliken Kontroll/livsformer ovan).

 

Allmänt förebyggande åtgärder:

- Väldränerad mark.

- Certifierat utsäde.

- Varierad växtföljd med hög andel vårsådda grödor och inslag av fleråriga vallar, då åkerven nästan helt gror på hösten.

- Skördemaskiner och jordbearbetningsredskap ska vara väl rengjorda efter att de använts i åkerveninfekterade fält/områden.

- Dela upp fältet och skörda åkerveninfekterade delar sist.

- Kombinera effektiva kemiska preparat med icke kemiska metoder som växtföljd och fördröjdsådd (Integrated Pest Management IPM).

Kontrollåtgärder:

- Välj konkurrensstarka grödor och sorter.

- Grund eller djup bearbetning? Finns rikligt med drösade frön plöj inte ned dem (något ljusgroende, fröbanken byggs då på eftersom fröna inte är speciellt kortlivade) utan locka dem att gro med grunda bearbetningar under hösten. Kan kombineras med senarelagd sådd så att en del frön kan gro och sedan förstöras vid sådden. Finns fröna redan jämnt fördelade i hela matjordslagret, plöj sent eller hellst till våren om det är möjligt med tanke på jordartsförhållanden och ogrässituationen i övrigt. 

- Tidig broddharvning på våren i höstsäden.

- Selektiv harvning när grödan börjat sin stråskjutning.

- Radhackning.

- Trädesbruk (flerårig träda, flerårig vall. Håll efter infektionshärdar).

- Kemisk bekämpning med preparat där man växlar mellan olika verkningsmekanismer för att motverka resistensbildning (klicka nedan). Förutom preparatval motverkas resistensbildning genom stor andel vårsådda gödor och åtgärder som senarelagd höstsådd.

 

För vidare information kring Kontroll/livsform se vidare under fliken ovan.

 

Kontrollåtgärder (klicka vidare):

Falsk såbädd/fördröjd sådd/senarelagd sådd.

Kemisk bekämpning – herbicider

Ogräsharvning