Sparvvicker

(Vicia tetrasperma (L.) Schreb.) Fam:. Fabaceae

Danmark Tadder-Vikke , Storbrittanien Smooth Tare , Estland Neljaseemnene hiirehernes, Finland Mäkivirvilä, HollandVierzadige wikke, Lettland Cetrseklu vikis, Litauien Keturseklis vikis, Norge Firfrøvikke, Polen Wyka czteronasienna, Ryssland Горошек четырёхсеменной, Tyskland Viersamige Wicke,

Se även duvvicker, häckvicker, kråkvicker, luddvicker, sommarvicker.

(Bildmaterial från Biopix.dk.)



 

LIVSFORM: Ettårig (sommar- och vinterannuell).

Hjärtblad: Ej synliga då de stannar kvar uppsvällda inom fröskalet.

Örtblad: Framkommer ett och ett, blad 1–2 rudimentära, sedan parbladiga med 3-6 par rundat spetsiga småblad, ogrenat klänge. Bladskiva kal.

Övrigt: Den fullvuxna plantans veka, klängande stjälkar kan bli upp till 60 cm långa. Stjälkar kantiga, nästan kala. De små ljusvioletta blommorna (4-8 mm långa) sitter på långa skaft från bladvecken ensamma eller i klasar om 2–3. Stipler hela. Balja 9-15 mm lång, kal, brun med fyra (–fem) frön.
 
Utbredning, växtplats och betydelse: Tämligen allmän i Götalands och Svealands odlingsbygder för att sedan snabbt avta norröver. Den växer i samma miljöer som duvvickern (framför allt stipler och baljor skiljer den från denna art). Åkrar, trädgårdar, torrängar, vägkanter samt skräp- och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i vår- och höstsådd stråsäd samt radodlade grödor. Arten har gynnats av den ökade eko-odlingen, men ger knappast några direkta skördeförluster.

Biologi: Det är vanligen sidoskotten som övervintrar. Förökas endast med frön, som gror under både höst och vår. Frönas livslängd i marken  <5 år.