Snärjmåra

(snara, snärjegräs, vanlig snärjmåra, vitblommig snärjmåra, ) (Galium aparine L.) Fam:. Rubiaceae

Burre-Snerre, Cleavers, Roomav madar, virn, Kierumatara, Kleefkruid, Krokamadra, Kerainu madara, Kibusis lipikas, Klengjemaure, Przytulia czepna, Подмаренник цепкий, Kletten-labkraut,

Förr använd inom folkmedicinen. Linne skriver i Flora Svecica att snärjmåran användes som mjölksil. De krokborstförsedda stjälkarna fångade säkert upp djurhår och annat skräp ur mjölken.

När det gäller direkta kontrollåtgärder av arter som enbart är fröspridda eller där fröna är en viktig del i reproduktionen finns två huvudstrategier. Antingen satsar man på att minska markens fröförråd genom grunda bearbetningar, när arten är som mest groningsbenägen. Detta stimulerar ogräsfröna att gro eller så bearbetar man så lite som möjligt så att så få frö som möjligt stimuleras att gro och fröförrådet i marken i stället får dö av efter hand. Detta kombineras med att man samtidigt försöker minska insättningarna på "fröbankskontot" i marken genom att snärjmåran inte ges möjlighet att gå i blom och därmed sätta frö (se vidare under fliken Kontroll/livsformer ovan).

 

Kontrollåtgärder (klicka vidare):

Falsk såbädd/fördröjd sådd/senarelagd sådd.

Kemisk bekämpning – herbicider

Ogräsharvning