Ängssyra

(fjällängssyra, lappsyra, rödsyra, surblad, surpil, svinsyra, vanlig ängssyra, ) (Rumex acetosa L.) Fam:. Polygonaceae

Danmark Almindelig Syre, Storbrittanien Common Sorrel, Estland Hapu oblikas, Finland Niittysuolaheinä, HollandVeldzuring, Island Túnsúra, Lettland Plavas skabene, Litauien Valgomoji rugštyne, Norge Engsyre, Polen Szczaw zwyczajny, Ryssland Щавель кислый, Tyskland Wiesen-Sauerampfer,

Krydd- och läkeväxt som odlats sedan åtminstone medeltiden. Späda blad kan användas som spenat, till soppor, stuvningar och i sallader. Den vilda ängssyran är skarpare i smaken och bör därför plockas späd. Växten innehåller oxalsyra som kompexbinder metalljoner (t.ex. kalcium), som då inte tas upp i blodet (jfr rabarber). Krossade blad användes på sår. Roten färgar gult.

Se även bergsyra


Jordbruk
Övrig litteratur
 

Holm-Nielsen, C. 1998. Frö fra det dyrkede land. Danmarks JordbrugsForskning, Flakkebjerg.

 

Korsmo, E., Vidme, T. & Fykse, H. 1981. Korsmos Ogräsplancher. Lantbruksförlaget, Oslo.

 

Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm, 696 pp.

Trädgård
Övrig litteratur
 

Fogelfors, H. 2012. Vad är ett ogräs? Hemträdgården, 2, 42-45.

 

Holm-Nielsen, C. 1998. Frö fra det dyrkede land. Danmarks JordbrugsForskning, Flakkebjerg.

 

Hultin S., Carlsson G. 2009. Rensa trädgården från kirskål, kvickrot, maskros och annat ogräs. Semic.

 

Mossberg B. & Stenberg L. 2003. Den nya Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, 928 pp.