Mjölkört

(rallarros, mjölke, brudfackla, duntrav, praktdun, rävarumpa, rävsvans, skogsbloss, ) (Epilobium angustifolium L.) Fam:. Onagraceae

Danmark Gederams, Storbrittanien Rosebay Willowherb, Finland Maitohorsma, Island Sigurskufur, Norge Geitrams , Polen Wierzbówka kiprzyca, wierzbownica, Tyskland Schmalblättriges Weidenröschen ,

Namnet mjölkört lär komma av att växten är mjölkstimulerande. Främsta användningsområdet har varit te-tillverkning. Bladen kan användas färska, torkade eller fermenterade. Blandades ofta upp med kinesiskt te. Den fermenterade formen kallas för Koporye-te och är populär i såväl Ryssland som Baltikum. Förr samlade man också in fröhåren som fyllning i bl.a. kuddar. Under 1700-talet gjorde man försök i Sverige med att använda fröhåren i stället föt dyr importbommul. Späda skott har använts som sparris. De yngsta bladen kan användas som grönsak. Även blommorna kan användas och då till saft och gele. Blommorna är mycket C-vitaminrika. Under kristider har roten torkats, malts och användts till nödbröd eller rostats och användts som kaffesurrugat (se cikoria, maskros). Arten är dessutom en av de mer värdefulla biväxterna genom en riklig pollen- och nektarproduktion.

Se även amerikansk dunört, bergdunört, rosendunört.


Jordbruk
Övrig litteratur
 

Korsmo, E., Vidme, T. & Fykse, H. 1981. Korsmos Ogräsplancher. Lantbruksförlaget, Oslo.

 

Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm, 696 pp.

Trädgård
Övrig litteratur
 

Fogelfors, H. 2012. Vad är ett ogräs? Hemträdgården, 2, 42-45.

 

Hultin S., Carlsson G. 2009. Rensa trädgården från kirskål, kvickrot, maskros och annat ogräs. Semic.

 

Mossberg B. & Stenberg L. 2003. Den nya Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, 928 pp.