Artval
(Vicia angustifolia (L.) Reich) Fam:. Fabaceae
Smalbladet Vikke,
Sommarvikke,
Wyka wąskolistna,
Sommarvicker
Variationsrik med flera underarter. En mer storvuxen underart kallad fodervicker ( spp. sativa) odlades förr som grönfoder tillsammans med havre.
Botaniska termer
Abiotisk verkan
Verkan utövad av icke-levande
organismer d.v.s. av faktorer som t.ex.
klimat och markens kemiska och
fysikaliska egenskaper där
nedbrytningsprodukter från tidigare
levande organismer kan ha avgörande
betydelse.
Absorption
Upptagning.
Adsorption
Fastläggning på en yta.
Adventivskott/-knopp
Skott/knopp som bildats från tidigare vilande vävnad, ofta efter yttre påverkan, t.ex. avslagning, beskärning av äldre skott. Adventivus (latin) betyder något som bryter fram.
Adventivväxt
Art som införts oavsiktligt men ännu inte förmått att sprida sig nämnvärt, t.ex. från hamnar och upplagsplatser. Oftast tillfällig.
Annuell
Ettårig växt, som kan blomma och sätta frö samma år.
Apofyt
"Ursprunglig växt" – art som fått ökat livsrum genom aktiviteter i mänsklig odling t.ex. slåtter, bete (jfr synantrop).
Apomikt
Växt som sätter frö utan befruktning.
Arkeosynantrop
Av människan direkt eller indirekt införd växtart i äldre tider.
Aromatisk
Krydd- eller väldoftande.
Art
En grupp individer som under naturliga förhållanden kan föröka sig genom inbördes befruktning, men inte genom befruktning mellan individer utanför gruppen.
Autekologi
Avser kunskap om samspelet mellan en enskild art och dess omgivning.
Ax
Många gräs bär sina frön i småax som är tätt sammanpackade i ett ax, t.ex. kvickrot och renkavle. Småaxen kan också vara glest placerade i en vippa, t.ex. hos flyghavre.
Balja
Frukt (enrummig) hos ärtväxter (fam. Fabaceae).
Bestånd
Större samling individer av en växtart eller av flera arter i blandbestånd.
Bienn
Tvåårig växt. Under första året utbildar den en rosett. Nästkommande år utvecklar den vanligen skott som kan blomma och sätta frö, varefter den normalt dör (jfr plurienn).
Biomassa
Vikt av främst levande växtmaterial (uttrycks genom färskvikt eller torrvikt).
Biotisk verkan
Verkan utövad av levande organismer på varandra, i t.ex. samspel mellan enskilda växtplantor av samma eller skilda arter (se konkurrens).
Biotop
Livsrum för en bestämnd grupp växter, djur och andra organismer (jfr ståndort).
Biotyp
Individer med en gensammansättning som ger dem likartat utseende och uppträdande.
Bladöron
Tand- eller skärformig förlängning av bladskivans bas.
Borst
Grövre än hår men inte stickande (jfr tagg).
Brännhår
Styva hår som vid beröring bryts av och släpper ut en irriterande vätska. Hos nässlor är de verksamma ämnena histamin och acetylkolin.
C3-växter
Se C4-växter.
C4-växter
Växter där basmolekylen i fotosyntesreaktionen innehåller 4 kolatomer (C) i stället för 3 som i C3-växter. De har ett tillväxtoptimum som ligger ca 10 grader högre än för C3-växter och klarar torka bättre än dessa. C4-växter har därför en fördel framför C3-växter i varmt och torrt klimat. Exempel på C4-växter är hönshirs, vanlig kavelhirs, svinamarant, grön amarant och rävtörel. I vårt klimat förekommer sådana arter mest i öppna, konkurrenssvaga grödor.
Chamaefyt
Växt med övervintrande skottspetsar nära eller något över markytan.
Chinampa
Odlingsmetod som speciellt användes före den spanska errövringen av Mexiko. Avlånga plattformar (< 3000 m²) byggdes i rutmönster i våtmarker. Massorna kom från kanalbyggen och bottensediment, som hölls på plats av pålade kanter. För att behålla den mycket höga bördigheten påfördes fortlöpande näringsrikt sedimentmaterial och organiskt täckmaterial. Man odlade majs, squasch, amarant, chili, bönor och blommor. De senare för olika aztekiska cermonier till gudarna.
Cilierad
Kanthårig.
Dikotyledon
Tvåhjärtbladig växt.
Dioik växt
Se tvåbyggare.
Diversitet
Mångfald.
Drösning
Fröns naturliga lossnande och avfallande från plantan vid mognaden.
Ekologi
Av grek. oikos hus, hem och -logia vetenskap, lära (jfr ekonomi = "hushållning"). Den del av biologin som avser samspelet mellan en organism, t.ex. en växt, och den miljö den lever i.
Ekologisk amplitud
Avser hur stor variation en viss faktor, t.ex. ljus, temperatur, fuktighet en organism (t.ex. en växt) tål för fortlevnad (motsats fysiologisk amplitud).
Ekosystem
En avgräsad del (stor eller liten) av naturen som vi av något skäl valt att studera som en helhet. Bestående dels av en levande del (biotisk) och en icke levande (abiotisk) som finns inom systemet.
Ekotyp
Modifiering av en art förorsakad av ståndortens inflytande på den genetiska karaktären.
Enbyggare
Se sambyggare.
Endemisk
Art som bara förekommer inom ett begränsat område där den är "inhemsk".
Endozisk spridning
Spridning av frön genom att de äts av djur, särskilt fåglar, och passerar tarmkanalen.
Enhjärtbladig växt
Monokotyledon, t.ex. gräs.
Ensilage
Pressfoder, konserverat i färskt tillstånd, t.ex. vallväxter. För att reglera jäsningen tillsätts ibland olika konserveringsmedel.
Epidermis
Skyddande ytlager av celler på växter.
Epizoisk spridning
Spridning av frön med djur eller människor genom att frön fastnar i t.ex.päls eller kläder.
Eutrof
Näringsrik
Evolution
Utveckling / förändring av organismer till ändrad karaktär och anpassning (oftast till högre mer specialiserade typer).
Fakultativ
Frivillig, valfri. Motsats obligat.
Fanerofyt
Växt som övervintrar med skottspetsar högt över marken, t.ex. träd, buskar.
Fanerogam
Växt som har ståndare och pistill, blom-/fröväxt.
Fitness
Mått på en viss genotyps fortplantningsförmåga eller tillväxttakt (grad av anpassning till givet livsrum).
Fjäderpensel
Hårsamling i toppen av en frukt eller frö, håren grenade.
Flora
De inom ett område eller en tidsperiod förekommande växterna.
Fotosyntes
Den process där de gröna växterna med hjälp av solenergi bygger upp energirika föreningar ur koldioxid och vatten.
Fältskikt
Det vegetationsskikt som består av örter, gräs och risartade vedväxter. Övriga vegetationskikt är träd-, busk- och bottenskikt (mossor).
Förna
På markytan samlade svagt nedbrutna rester eller avfallsprodukter från växter.
Gagnväxt
Nyttoväxt.
Gallring
Minskning av planttätheten i ett bestånd.
Generalist
Art som kan leva i ett brett spektrum av miljöer.
Generativ fas
Stadium från utveckling av blomknoppar till blomning och frösättning fram till dess frön eller frukter lossnat från plantan..
Genetisk variation
Variation som beror på genmutationer eller omkombinationer av arvsanlag.
Genotyp
En individs ärftliga genetiska egenskaper (dess genom).
Geofyt
Växter med övervintrande skottspetsar under markytan, t.ex. lök- och knölväxter.
Glandel
Små körtlar som avsöndrar eller innehåller oljor, hartser etc.
Glandelhår
Hår med glandel i spetsen.
GMO
Genmodifierade organismer.
Grobarhet
Procentuella andelen frön, som kan ge upphov till normala groddplantor.
Groddknopp
Små, rundade knoppar som fungerar som spridningsorgan.
Gräs
Enhjärtbladig art tillhörande fam. Poaceae.
Gröda
Olika lantbruksväxter för skörd, t.ex. vete-, raps-, potatis-, vallgröda.
Gröngödsling
Gödsling genom nedplöjning av en jordförbättrande gröda, s.k. gröngödslingsgröda.
Grönmassa
Icke torkat växtmaterial.
Hackgröda
Gröda sådd med radavstånd som medger hackning mellan raderna.
Halvgräs
Gräslika växter som t.ex. starr och säv (fam. Cyperaceae).
Halvträda
Träda , som omfattar antingen tidigare eller senare delen av vegetationsperioden och där trädesbruket utförs före en sen sådd resp. efter en tidig skörd samma år.
Hapaxant
Växt som blommar och sätter frö endast en gång och sedan dör.
Hemerofila
Växter som på något sätt gynnas av kulturåtgärder.
Hemerofoba
Växter som direkt missgynnas av kulturårgärder.
Hemikryptofyt
Växt med skottspetsar övervintrande nära markytan, t.ex. flertalet örter och gräs.
Herbicid
Kemiskt ogräsmedel (latinets herba = ört och -cid = något som dödar).
Hjärtblad
De första bladen från ett groende frö.
Hjärtbladsstadium
Stadium hos tvåhjärtbladiga växter då endast hjärtbladen utvecklats.
Holkfjäll
Fjällika blad runt en korgblomställning.
Hortikultur
Trädgårdsskötsel.
Humus
När organiskt material (t.ex. förna) genomgår olika stadier av nedbrytning, är sista stadiet det som kallas humus eller mull.
Hybrid
Korsning mellan två arter.
Hylle
Blomblad som ofta kan skiljas i foder- och kronblad.
Hypokotyl
Stamdel under hjärtbladen, övergår i rot.
Hår
En- eller flercelligt utskott från epidermis (växtens ytvävnader).
Hårpensel
Hårsamling i toppen av en frukt eller ett frö, håren ej förgrenade.
Hö
Torkat, lagringsdugligt material av vallväxter för foder.
Höstsådd
Vanligen menas sådd på hösten av grödor, som övervintrar och skördas året därpå.
Intermediär
Mellanform.
Internod
Se ledstycke.
Interspecifika samband
Samband mellan arter.
Intraspecifika samband
Samband inom arter.
Invasiv art
Art som spridit sig och kan etablera sig i områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde och där t.ex. kan hota biologisk mångfald och människors hälsa och göra ekonomisk skada.
Jordmån
Den övre delen av marken som påverkas starkt av såväl klimat som av växter, djur och andra organismer. Skiljs från begreppet jordart som endast uttrycker markens kornstorlekssammansättning (t.ex. ler, mjäla, mo, sand).
Jordstam
Mer eller mindre långsträckt, underjordisk stam.
Kal
Utan hår.
Kallusring/-vävnad
Nybildad vävnad i och kring en sår- eller brottyta.
Kapsel
Torr frukt som öppnar sig t.ex. hos vallmo.
Kleistogam
Sluten, självbefruktande blomma.
Klon
En grupp individer som genom vegetativ förökning härstammar från en enda ursprungsindivid genom t.ex. delning och är således genetiskt lika.
Klyvöppning
Öppning i epidermis som utgörs av två slutceller med ett mellanrum som tillåter gasutbyte med växtens inre.
Klängen
Smala klätterorgan av omvandlade småblad eller grenar.
Kompensationspunkt
Det utvecklingsstadie då bladen blivit så stora att fotosyntesen kompenserar förbrukningen av energirikt organiskt material vid plantans tidiga tillväxt. Därefter ökar torrsubstansen (t.ex. energireserven i rotsystemet) efter att ha passerat ett minimum. Detta minimum då plantan är mest känslig för bekämpning passeras något senare för underjordiska organ än för plantan som helhet (hos t.ex. kvickrot 3-4 blad, skräppa 5-6 välutvecklade blad, åkermolke 5-7 välutvecklade blad, åkertistel 8-10 välutvecklade blad).
Konkurrens
Kampen om resurser (t.ex ljus, vatten, växtnäring) mellan enskilda plantor på växtplatsen. Intraspecifik konkurrens är mellan individer av samma art, interspecifik mellan individer av skilda arter.
Kortdagsväxter
Många vår- och höstblommande arter (t.ex.malörtsambrosia). Blommar bara om mörkerperioden (natten) är längre än ca 12 timmar (jfr. långdagsväxter). Många ogräs är "dagsneutrala" och blommar oberoende av dagslängd, t.ex. korsört, maskros, våtarv.
Kronblad
Inre kransen av hylleblad, som ofta har en skyltande funktion.
Kryptogamer
Sporväxter, sammanfattande benämning på blomlösa växter, som fräken- och ormbunksväxter etc.
Kulturlandskap
Av människan mer eller mindre påverkat naturlandskap.
Kutikula
Skikt av kutin utanpå plantans ytskikt (epidermis).
Kutin
Korkämne, vaxliknande blandning av fettartade ämnen.
Kvävefixering
Bindning av luftkväve till organiskt bundet kväve genom t.ex. Rhizobium-bakterier, i "knölar" på växtens rötter.
Kärlsträng
Strängar av vävnader som medger ämnestransporter i växten.
Kärlväxter
Sammanfattande namn på blomväxter och kärlkryptogamer (ormbunksväxter), vilka har kärlsträngar och "äkta" rötter.
Körtelhår
Hår som avsöndrar eller innehåller oljor, hartser etc.
Led (ledknut)
Bladfäste på ett strå eller en stjälk.
Ledstycke
Stamdel mellan två leder (noder) hos växter där sådana är tydligt framträdande, t.ex. hos gräs och unga skott hos flera andra växter..
Lenas växt
Liggsäd
Stråna i beståndet lutar mot marken efter att ha böjts eller knäckts på olika nivåer. Kan förorsakas av blåst och kraftiga regn. Stora sortskillnader.
Livsform
Plantors byggnad för överlevnad och
reproduktion under olika odlings- och
miljöförhållanden.
Ljusgroning (frön)
Ogräsfrön behöver ofta en ljusstimulans
för att gro. Detta är en signal om närhet
till markytan, t.ex. i samband med sådd
av grödan. Framförallt de småfröiga
arternas stora krav på ljus är ett skydd
mot groning (se mörkergroning).
Lund
Örtrik, sluten lövskog.
Långdagsväxter
Många sommarblommande arter.
Blommar bara om mörkerperioden
(natten) är kortare än ca 12 timmar (jfr.
kortdagsväxt). Många ogräs är
dagsneutrala och blommar oberoende
av dagslängd, t.ex. korsört, maskros,
våtarv.
Lök
Kort jordstam med uppsvälda,
näringslagrande blad.
Mattbildande växt
Art som med utlöpare bildar ett tätt,
lågvuxet växttäcke.
Mekofil växt
Art med fröspridning med hjälp av djur,
t.ex. skelört, snärjmåra.
Mellangröda
Gröda med snabb tillväxt, som sås eller
planteras mellan två huvudgrödor i
växtföljden.
Miljö
Summan av alla faktorer, som påverkar
livet.
Miljöbetingad variation
Variation i plantans utseende och
växtsätt orsakad av miljöns påverkan.
Mista
Lucka i ett växtbestånd, vanligen
uppkommen genom felaktigheter vid
sådden, s.k. såmista.
Monioik växt
Se sambyggare.
Monokotyledon
Enhjärtbladig växt.
Monokultur
Odling av en enda växtart (gröda) på ett
fält.
Morfologi
Läran om organismernas yttre
utformning.
Mull
Se humus.
Mullämne
Finfördelat organiskt material.
Mutation
En i naturen icke förutsägbar förändring
av arvsanlagen som medför en ändring
av växters och andra organismers
egenskaper. Oftast är förändringen
negativ, vilket leder till att överlevnad
försvåras. Ibland kan den dock leda till
förbättrad anpassning och
överlevnadsförmåga.
Mykorrhiza
Betyder "svamprot". Innebär
samverkan mellan svamp och växtrötter
som ger båda organismerna fördelar.
Mångbyggare
Växt med en- och tvåkönade blommor
på samma individ (polygama växter).
Mörkergroning (frön)
Främst hos växter med stora frön (mer
reservnäring), gror bra även i mörker
t.ex. snärjmåra. Ett fåtal hämmas starkt
av ljus (t.ex. sandlosta) men gror
mycket snart när fröet väl har hammnat
under markytan. De flesta grödos frön
har inget eller litet ljuskrav för groning.
Århundraden av naturligt urval och
förädling har gett oss utsäde som är
extremt groningsvilligt även i mörker
(se ljusgroning).
Naturaliserad
Växt som blivit bofast och förökar sig i
ett för arten nytt område.
Nektar
Söt vätska som produceras av körtlar
och lockar insekter till blomman.
Neofyt
Nyinkommen växt som spontant spritt
sig i sitt nya område, t.ex. snårvinda.
Neosynantrop
En av människan i relativt sen tid direkt
eller indirekt införd växtart, t.ex.
gatkamomill, knylhavre, småsporre.
Nod
Se led (ledstycke).
Obligat
Ett ofrånkomligt beteende eller sätt att
uppträda. En obligat parasit är då en
organism som endast kan leva
prasitiskt. Nässelsnärja är en obligat
parasit på en annan växt. Motsats
fakultativ.
Odlingslandskap
Landskap påvverkat av växtodling och
betesdrift.
Opportunist
Art med förmåga till anpassning under
vitt skilda omständigheter.
Organogen
Jord som mest är uppbggd av organiskt
material, t.ex. torv, gyttja.
Parasit
Snyltare, tar sin näring från annan
levande växt/organism.
Perenn
Flerårig art.
pH-värde
Anger surhetsgraden, som är ett mått
på vätejonkoncentrationen i en lösning.
I åker- och trädgårdsjord eftersträvas i
de allra flesta fall intervallet 6 – 7.
Plasticitet
Formbarhet/anpassningsförmåga.
Population
En samling individer av en art, inom ett
visst område, med en viss genetisk
sammansättning.
Populationsdynamik
En populations förändringsmönster.
Populationsekologi
Samspelet mellan flera individer som
tillhör samma population.
Resistens
Motståndskraft, t.ex. mot kemiska
bekämpningsmedel.
Respiration
Andning.
Reva
Ovanjordisk utlöpare på en växt.
Rhizom
Se jordstam.
Rot
Förankrande, vatten- och
näringsupptagande, transporterande och
(ibland) lagrande organ.
Rothals
Partiet där roten övergår i stam.
Rotskott
Skott från reservnäringsinnehållande
rötter eller underjordiska stamdelar.
Ruderatmark/-plats
Mark där den naturliga floran störs av
mänsklig verksamhet, t.ex. utfyllnader,
upplagsplatser, omlastningsplatser,
avstjälpningsplatser, utfyllnader (syn.
skräpmark).
Ruderatväxter
Växter som nästan enbart förekommer
på ruderatmark (rudera, latin =
lämningar).
Sambyggare
Växt med han- och honblommor
(enkönade blommor) på samma individ
(monioika växter).
Selektion
Urvalsprocess.
Skida
Frukt (tvårummig) hos korsblommiga
växter (fam. Brassicaceae).
Skräpmark
Se ruderatmark.
Snärp
Hinnaktig bildning vid övergången
mellan bladslida och bladskiva hos gräs.
Snärpslida
Rörlik slida som omsluter basen av
bladskivan.
Sommarannuell art
Kan stimuleras till groning på våren,
blomma och sätta frö samma år.
Plantorna saknar eller har mycket liten
förmåga att övervintra i vegetativt
stadium, t.ex. svinmålla, pilört. Några
arter kan också gro något på hösten,
men dessa fryser normalt bort, t.ex.
åkersenap.
Sporre
Spetslik utbuktning på kronblad, ofta innehållande nektar.
ssp.
Förkortning av latinets "subspecies"
d.v.s. underart.
Stam
Skottaxel från vilken blad bildas.
Stipelslida
Rörlik slida som omsluter stammen
ovan bladbasen.
Stipler
Parvisa bladlika bildningar vid
bladskaftets bas.
Stjärnhår
Grenade hår med nästan liklånga
grenar.
Stoloner
Ovanjordiska utlöpare som rotar sig vid
noderna (jfr revor). (Ett undantag är
utlöparna hos potatis som kallas
stoloner trots att de är underjordiska.
Dessa sväller och bildarsedan
potatisknölar.)
Strå
Gräsens stjälk.
Ståndort
Växtens eller växtsamhällets livsmiljö
(jfr biotop).
Succession
Betyder att efterträda. En gradvis
förändring av ett
samhälle/ekosystem,vid t.ex.
igenväxning av åkermark eller vilda
växters återerrövring av en gräsmatta.
Synantrop
Växtart som genom människans
kulturåtgärder fått möjlighet att
invandra, t.ex. blålklint, groblad (jfr
apofyt).
Synekologi
I växtekologin lika med vegetationslära.
Tagg
Stickande utskott med bred bas från
stammens ytskikt.
Torn
Stickande utskott bildat från ett långeller
kortskott eller ibland från
ombildade blad.
Tvåbyggare
Växt med han- och honblommor
(enkönade blommor) på olika individer
(dioika växter).
Tvåhjärtbladig växt
Dikotyledon.
Tvåårig art
Se bienn.
Utlöpare
Se jordstam (rhizom) och stolon.
Vegetation
All växtlighet inom ett område (se
synekologi).
Vegetationsperiod
Den del av året då
dygnsmedeltemperaturen överstiger
+5°C. I Skåne 240 dagar och i
Norrbotten 140 dagar.
Vegetativ
Könlös förökning genom utlöpare,
sticklingar eller groddknoppar (motsats
generativ).
Vinterannuell art
Kan stimuleras till groning genom
jordbearbetning på sensommaren –
hösten. Har förmåga att övervintra i
tidigt stadium för att sedan blomma och
sätta frö följande växtsäsong. Kan också
stimuleras till groning på våren och
sedan blomma och sätta frö samma år
(t.ex lomme, penningört). I det senare
fallet blir plantorna inte lika stora och
konkurrenskraftiga som vid höstgroning.
Vivipari
Utveckling av blommor som bildar groddknoppar i stället för frön.
Växtföljd
Den ordning i vilken enskilda grödor
avlöser varandra över tiden på en viss
åker.
Skriv utLIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).
Hjärtblad: Ej synliga då de stannar kvar uppsvällda inom fröskalet.
Örtblad: Framkommer ett och ett, blad 1–2 rudimentära, sedan parbladiga. De övre bladen med 3-8 par smala, trubbiga småblad med en liten uddspets, ogrenat klänge. Bladskiva kal.
Övrigt: Den fullvuxna plantans spensliga, delvis nedliggande stjälkar kan vara upp mot 30 cm långa. Stjälkar tilltryckt glest håriga. De små röd- eller blåvioletta blommorna sitter enstaka eller parvis på mycket korta skaft i bladvecken. Krona 10-20 mm lång. Stipler hela. Balja 20-40 mm lång, brun-svartaktig, nästan kal.
Utbredning, växtplats och betydelse: Tämligen allmän i Götalands och större delen av Svealands odlingsbygder för att sedan avta norrut. Åkrar, rabatter, gårdsbebyggelse, torrbackar och vägkanter. Möjligheten till utveckling är störst i vårsådd stråsäd samt radodlade grödor. Arten har gynnats av den ökade eko-odlingen, men ger knappast några direkta skördeförluster.
Biologi: Förökas endast med frön. Frönas livslängd i marken <5 år.