Gårdsskräppa

(gårdskräppa, gårdsyra, ) (Rumex longifolius DC.) Fam:. Polygonaceae

By-Skraeppe, Northern Dock, Koduoblikas, Hevonhierakka, Njóli, Garlapu skabene, Panamine rugštyne, Høymole, Szczaw domowy, Щавель длиннолистный, Gemuse Ampfer,

Se även krusskräppa, tomtskräppa

(Del av bildmaterial från Biopix.dk.)

För att kunna kontrollera skräppor krävs en kombination av förebyggande åtgärder och bekämpningsmetoder under flera säsonger.

Direkta kontrollåtgärder av arter som enbart är fröspridda eller där fröna är en viktig del i reproduktionen gäller två huvudstrategier. Antingen satsar man på att minska markens fröförråd genom grunda bearbetningar, under vår och försommar, som stimulerar ogräsfröna att gro eller också bearbetar man minimalt så att så få frö som möjligt stimuleras att gro och fröförrådet i marken får i stället dö efter hand (frön mycket långlivade). Detta kombineras med att man försöker minska insättningarna på "fröbankskontot" i marken genom att skräppan inte ges möjlighet att gå i blom och sätta frö (se vidare under fliken Kontroll/livsform ovan).

Ekolantbrukare måste bryta vallarna oftare än sina konventionella kollegor.

Allmänt förebyggande åtgärder:

• Certifierat vallutsäde.
   
• Väldränerad åkermark för att minska tramp- och spårskador.
  
• Minimera markpackning.
  
• Varierad växtföljd.
   
• En tät vall eller en konkurrenskraftig ettårig gröda som snabbt sluter sig.
   
• Begränsat kväveförråd i marken. Återhållsamhet med övergödsling av mineralgödselkväve och spridning av flyt- och stallgödsel (kaliumrikt), vilket ger skräppan konkurrensnackdelar gentemot vallgrödan.
   
• Etablering av tät och jämn "grässvål", alltså inga betesdjur under insåningsåret och helst inte heller i förstaårsvallen, endast slåtter. Skräppor etablerar sig lätt i luckor uppkomna genom t.ex. tramp- och spårskador, sent borttagna storbalar, flytgödselspridning etc.
   
• Sent höstbete och tilläggsutfodring endast på mark som sedan ska höst- eller vårplöjas.
   
• Överbetning och direktsådd gynnar skräppor. 

Kontrollåtgärder: 

• Stubbearbeta direkt efter skörd och plöj sedan djupt och noggrant, antingen senare på hösten eller tidigt på våren. Enbart plöjning med förplog har i många sammanhang givit väl så god effekt.
   
• Vid riklig förekomst får man god effekt om skräpporna slås av, allra helst före blomning, absolut senast innan fröna börjat utvecklalas. Efterföljande djupplöjning och höstträda. Denna ska följas av två år med ettåriga grödor och noggrann jordbearbetning (som är möjligt i t.ex. potatis).
   
• I frövallar ska alla skräppor bort strax före blomnig, vilket sker lättast efter regn.
  
  
• Tidig ensilageskörd, som minskar risken för innehåll av skräppa med frön.
   
• Betesmark på åker plöjs och ettåriga grödor odlas sedan under minst 2 år.
   
• Bete med får och getter har en tillbakahållande effekt. Hästar ratar skräppor.
   
• Betesvallen putsas direkt efter avbetning.
   
• Kemisk bekämpning (se vidare nedan).

Trädgård Slåtter/avslagning ger begränsad effekt på äldre plantor men minskar fröproduktionen. Detta beror sannolikt på att kompensationspunkten inträffar tidigt (5 – 6 välutvecklade blad som fortfarande är nära markytan) samt att upprepad avslagning stimulerar skottbildning vid markytan.   Skräppaplantor behöver ej grävas upp utan skär/hugg av den kraftigaste vertikala roten med t.ex. en spade 5 cm under bladrosetten.Ta sedan  bort den övre delen och så in lite ängs- eller gräsfrö i den skadade "grässvålen". Från den rot som blir kvar i marken  kommer inga nya skott utan den dör.

 

 
Principdiagram  kompensationspunkt (gårdsskräppa 5 – 6 rosettblad).

Obs! Gårdsskräppa är platsbunden (livsform) och har således inga underjordiska skott/ utlöpare.

 

Kontrollåtgärder (klicka vidare):

Avslagning

Beståndsuppbyggnad

Grödval

Jordbearbetning som t.ex. Stubbearbetning, plöjning och radhackning.

Kemisk bekämpning – herbicider

Skördemetod

Växtföljd