Kontrollåtgärd: Avslagning

Avslagning är en uråldrig metod för ogräsbekämpning som ger grödan konkurrensfördelar, speciellt om den består av gräsarter, då gräs är mindre känsliga än örter för denna kontrollåtgärd. Avslagning för hand används för mindre punktinsatser mot ogräsruggar (t.ex. åkertistel) ute på åkern eller i dess kanter. Kan utföras med lie eller motordrivet redskap, t.ex. en trimmer. I slåtter- och betesvallar, fruktträdgårdar, dikes- och fältkanter, vägrenar etc. används olika typer av traktorredskap. I betesvallar kan det vara fråga om att slå av växter som ratas av betesdjuren så att de inte sprider sig, t.ex. brännässla, malört och skräppor. Vid anläggning av slåtter- och betesvallar, med eller utan baljväxter, kan 1 – 2 putsningar före första vallskörd eller betessläpp ge god effekt mot ogräsen. Speciellt om vallen anlagts utan skyddsgröda. Avslagningen får inte ske i bestånd över knähöjd, då tjocka tussar kan bildas och fungera som marktäckning (mulching), vilket i vallen kan ge upphov till etableringsluckor för arter som t.ex. skräppa. För att undvika detta kan enbart toppning bli aktuell.

• Avslagning förstör eller försenar frösättning hos många ogräs, mest effektiv mot mer högvuxna arter. Detta är viktigt i en bekämpningsstrategi där  ogräsen inte ska tillåtas gå i blom och sätta in frön på "frökontot" i marken. En klöverfrövall med t.ex kraftigt inslag av baldersbrå ska slås av när den nått en höjd av 30 – 40 cm, vilket ofta också ligger nära åkertistelns kompensationspunkt. Det finns ett gamalt engelskt ordspråk som säger: "one years seeding, seven years weeding". När t.ex spannmålen är tröskningsmogen har ofta närmare hälften av ogräsfröna drösat. Vid stora ogräsproblem kan det då vara klokt att skörda spannmålen tidigare än normalt som helsädesensilage.

• Avslagning minskar rotogräsens näringsreserver och ska ske 2 – 3 gånger under en vegetationsperiod (t.ex. i vallar och på marker som tagits ur produktion/trädor). Tidpunkten anpassas till de arter som dominerar i beståndet (se kompensationspunkt). Vid fyra eller fler avslagningar i en vall pressas denna allt för hårt och man minskar vallens konkurrensförmåga relativt rotogräsen. I slåttervallar är det dock alltid vallfodrets kvalitet som är överordnat.

• Avslagning av fältkanter motverkar spridning från dessa in på den odlade marken.

TIDPUNKTEN OCH PÅ VILKEN HÖJD MAN SLÅR HAR BETYDELSE FÖR VILKA OGRÄS SOM GYNNAS RESPEKTIVE MISSGYNNAS. STYRS AV DEN ENSKILDA ARTENS BIOLOGI (tex. hög eller lågvuxen, bladplacering, tidigt eller sent mognande frön).

 

Foto: Bestånd av malört som under en 20-årsperiod utvecklats på betesmark. Orsaken är allt för hårt betestryck som medfört luckor i grässvålen samtidigt som malörten ratas av betesdjuren. Den har här inte kontrollerats genom avslagning utan fått sprida sig med frön utan konkurrens från annan växtlighet (bilden skulle också t.ex. kunna vara ett skräppabestånd). (Foto © H. Fogelfors)