Knölklocka

(fältklocka, ogräsklocka, rovklocka, rättikeklocka, ) (Campanula rapunculoides L.) Fam:. Campanulaceae

Danmark Ensidig Klokke, Havepest , Storbrittanien Creeping Bellflower, Estland Kurekellukas, Finland Vuohenkello, HollandAkkerklokje, Island Skriðklukka, Lettland Tiruma pulkstenite, Litauien Pakruminis katilelis, Norge Ugrasklokke, Polen Dzwonek jednostronny, Ryssland Колокольчик рапунцелевидный, Tyskland Acker-Glockenblume ,

"Trädgårdspest" är ett mindre smickrande namn på denna besvärliga, blåklockeliknande art, med anor som nyttoväxt långt ned i medeltiden eller ännu längre. De knöllika uppsvällda rötterna är ätliga och har en rättikeliknande smak.



 

LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: Spadlika till äggrunda (längd 4–7 mm) med svagt urnupen bladtopp, kortskaftade. Nervatur ej synlig. Kala.

Örtblad: Framkommer ett och ett, brett äggrunda till hjärtformade (gäller fröplantor), så småningom avlångt hjärtlika till lansettlika och långt skaftade. Korthåriga.

Övrigt: Fullvuxen planta, längd  20–70 cm, med kraftig ca 10 cm lång pålrot, växer ofta i täta bestånd. Stjälk kantig och korthårig. De blåvioletta blommorna sitter med bakåtböjda foderblad i långa, toppställda, ensidiga klasar.
 .
Utbredning, växtplats och betydelse: Tämligen allmän i Götaland och Svealand för att sedan långsamt avta norrut, Norrbotten sällsynt. Åker, trädgårdar (spec. rabatter, utmed häckar), plantskolor, parker, hagmarker, gårdsbebyggelse, åker- och vägkanter samt skräp- och ruderatmarker. På näringsrika marker, gärna också kalkrika, kan den bilda mattor som förtränger övrig vegetation. Ratas vanligen av betesdjur. Arten är framför allt ett trädgårdsogräs och kan som sådan bli mycket besvärlig då mycket små bitar från pålrot eller utlöpare kan bilda nya plantor.

Biologi: Förökas med frön som huvudsakligen gror under våren och vegetativt med underjordiska stamutlöpare som utvecklas från pålrotens topp och ger upphov till nya pålrötter och utlöpare o.s.v. Fröplantorna bildar en bladrosett första året och andra året växer rotsystemet till vilket innebär fler bladrosetter från knoppar på nya pålrötter. Först tredje året utvecklas stjälkskott som går i blom. Rotsystemet består då av pålrötter och ett nät av utlöpare. Fröna är långlivade i marken.