Hönsarv

(Cerastium fontanum Baumg.) Fam:. Caryophyllaceae

Danmark Almindelig Hønsetarm, Storbrittanien Common Mouse-ear, Estland Harilik kadakkaer, Finland Nurmihärkki, HollandGewone hoornbloem, Island Vegarfi, Lettland Velenu radzene, Litauien Paprastoji glažute, Norge Vanleg arve, Polen Rogownica źródlana, Ryssland Ясколка костенцовая, Tyskland Gewöhnliches Hornkraut,

Se även knipparv, vårarv, våtarv.

(Delar av bildmaterialet från Biopix.dk.)



 

LIVSFORM: Ett- till tvåårig (vinterannuell, bienn eller t.o.m. perenn).

Hjärtblad: Ovala ( längd 3–5 mm), mittnerv otydlig, skaftade. Glatta.

Örtblad: De första mer ovala än avlånga och skaftade, övre blad sedan avlånga och oskaftade, bladkant hel, mittnerv  tydlig, framkommer parvis (korsvis motsatta), övervintande plantor bildar rosett. Utspärrat håriga.

Övrigt: Fullvuxen hårig planta (ibland även med körtelhår) har 10–30 cm långa, liggande till uppstigande stjälkar. Sidoskottsbildning sker tidigt. Blommorna som är små och vita, sitter i fåblommiga knippen, blommar maj - september. Mycket mångformig och anpassningsbar.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet. Åkrar, trädgårdar, gräsmattor, gårdsplaner, betesmarker, vägkanter, skräp- och ruderatmarker. Ofta på lite torrare marker. Normalt av ringa betydelse, men svår att rensa bort från småfröiga gräsarter vid vallfröodling.

Biologi: Förökas huvudsakligen  med frön, som kan gro under hela vegetationsperioden med toppar under vår men framförallt höst. Fröna ganska långlivade i åkermark >5 år. Förökning kan i undantagsfall ske genom sidoskottsbitar.