Åkerkål

(Brassica rapa ssp. campestris L.) Fam:. Brassicaceae

Danmark Ager-Kål, Storbrittanien Wild Turnip, Estland Põld-kapsasrohi, Finland Peltokaali, HollandRaapzaad, Island Arfanaepa, Lettland Lauka kaposts, lauka racenis, Litauien Dirvinis bastutis, Norge Åkerkål, Polen Kapusta polna, kapusta właściwa, Ryssland Капуста полевая, Tyskland Rübsen,

Ur åkerkålen har man genom urval och korsning förädlat fram kulturformer som rovor, oljeväxten rybs och salladskål. Förr i tiden kunde åkerkål användas som smaksättare, lite som vi idag använder ruccola.

(Bildmaterial från Biopix.dk.)



För att underlätta artbestämning inom släktena Brassica, Raphanus och Sinapis, som inte alltid är helt lätt, har särskilt betydelsefulla kännetecken markerats för här medtagna arter: raps, rybs (se åkerkål), vitsenap (se åkersenap), åkerkål, åkerrättika och åkersenap.

 

 

LIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).

Hjärtblad: Urnupen bladspets ger en  njurlik form  (längd 7–10 mm, bredd 10–12 mm), skaftade. Kala.

Örtblad: Framkommer vanligen ett och ett,  de första  omvänt äggrunda,  gräsgröna , kala eller  med spridda hår, så småningom med djupa inskärningar, nästan parflikiga (1–4 flikar) med stor toppflik och  skaftade, till att börja med rosettlikt.  Övre stjälkblad kala, blågröna, lansettlika, grovtandade och  hjärtlikt stjälkomfattande. Blad med tydlig nervatur.

Övrigt: Fullvuxen planta (längd 20–80 cm).  Stjälk kal. Kraftigt gula blommor i stjälk- och grenspetsar, sitter i klasar som förlängs efter blomningen.  Blommor med snett uppåtriktade foderblad, kronblad 6–10 mm.  Utslagna blommor och knoppar på samma höjd eller med blommor som skjuter upp över knopparna.

Vad beträffar  behåring  kan man göra följande rangordning:  raps < åkerkål < åkersenap < åkerrättika. 

Utbredning, växtplats och betydelse: Numera sällsynt–mindre allmän i Götaland och Svealand för att sedan avta norr över. Åkrar, vägkanter samt skräp- och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i vårsådda grödor/kulturer. Redan vid måttlig förekomst kan arten förorsaka kännbara skördeförluster, går heller inte att rensa från rapsfrö. Har liksom t.ex. blåklinten gynnats av eko-odlingen då den i stråsäd är mycket lättbekämpad med kemiska medel.
 
Biologi: Förökas endast med frön, som gror framför allt under våren men även under sommaren. Frönas livslängd i marken < 5 år, oljerika frön kan bli mycket långlivade.

 

Rybs (Brassica rapa ssp. oleifera). Ettårig oljeväxt, äldre namn rovraps). Kraftigare växtsätt och mer grenig.  Blad gräsgröna, något håriga undertill och de  övre stjälkomfattande.  Utslagna blommor skjuter upp över knopparna  (hos rapsen tvärt om), foderbladen mer utstående än hos rapsen. Rybsen har några veckor kortare växttid än rapsen.