Vanlig pilört

(rödknäa, rödbena, ) (Persicaria lapathifolia ssp. pallida L. (With.) Fr.) Fam:. Polygonaceae

Danmark Bleg Pileurt, Storbrittanien Pale Persicaria, Estland Kare kirburohi, Finland Ukontatar, HollandKnopige duizendknoop ?, Island Lóblaðka, Lettland Skabenlapu surene, Litauien Trumpamakštis rugtis, Norge Grønt hønsegras, Polen Rdest szczawiolistny, Ryssland Горец развесистый, персикария развесистая, Tyskland Amferblättriger Knöterich,

Arkeologiska fynd från brons- och järnåldern kan tyda på att frön aktivt användes till gröt eller maldes till mjöl (se t.ex. trollsunds- och bockstensmannen) eller så var pilörten liksom svinmållan kort och gott bara ett rikligt förekommande ogräs i den forntida sädesodlingen.

Se även bitterpilört, vattenpilört, åkerpilört.

(Bildmaterial från Biopix.dk.)



 

LIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).

Hjärtblad: Avlångt ovala. De båda bladskaften sammanväxta till ett rör ur vilket de första örtbladet kommer fram. Glest håriga (ofta körtelhår) speciellt bladkant.

Örtblad: Framkommer ett och ett, långsmala till (ovala), f.o.m. andra bladet ur ett hinnaktigt rör, få örtblad med svart fläck. Fjädernerviga. Glest håriga, tydigt spindelvävshårig undersida.

Övrigt: Fullvuxen planta 20–60 cm. Stjälk starkt förgrenad med uppsvällda stjälkleder. Plantor åtminstone i tidigt stadium med rödaktig färgton. Blommorna oftast  vit- eller gröngulaktiga och sitter i en axformad blomställning med gula körtelhår.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i Götalands och Svealands jordbruksbygder. Åkrar, trädgårdar, gårdsbebyggelse, vägkanter och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i potatis och vårsådda grödor/kulturer som stråsäd. Speciellt besvärlig på myrjordar och lätta, fuktiga, mullrika jordar där arten kan förorsaka betydande skördeförluster.

Biologi: Förökas endast med frön, som gror främst under våren. Frönas livslängd i marken < 10 år.