Hundkäx

(hundloka, hundfloka, ) (Anthriscus sylvestris (L.) Hoffm.) Fam:. Apiaceae

Danmark Vild Körvel, Storbrittanien Cow Parsley, Estland Mets-harakputk, Finland Koiranputki, HollandFluitekruid, Island Skógarkerfill, Lettland Meža sunburkškis, Litauien Kruminis builis, Norge Hundekjeks, Ryssland Купырь лесной, Tyskland Wiesenkerbel,

En sedan lång tid tillbaka använd färgväxt bl.a. som träbets.

(Delar av bildmaterialet från Biopix.dk.)



LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: Smalt lansettlika, skaftade (20-25 mm långa), kala.

Örtblad: Trekantiga, 2-3 gånger parbladiga med parfikiga småblad, mer eller mindre håriga eller sällan kala. Nedre blad långskaftade, övre kortskaftade. Bladskaft ej ihåliga, snittytan hjärtformad.

Övrigt: Stjälk upprätt, 30-150 cm, rikt grenig, grov, kantig, ihålig, nertill ofta styvhårig. Blommor i sammansatt flock med 8-10 småflockar. Kronblad vita, ibland  grönvita. Rotsystemet består av en pålrot och den jordtäckta basen av stjälken (rothalsen).

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmänt förekommande i hela landet. Kväve- och näringsrik mark, beteshagar, gårdsmiljöer, väg- och dikeskanter samt ruderatmarker. Hög smaklighet  som ung men blir så småningom hård och osmaklig med lågt näringsvärde (ratas). Konkurrerar kraftigt med de önskade betesväxterna i vallar ocg naturbeten. Försvinner dock från hårt betade marker. Vid höberedning torkar bladen och faller sönder. Kvar blir bara stjälkarna, som sedan ratas av djuren. Ensilering fungerar bättre. 

Biologi: Förökar sig med frö och bildning av nya pålrötter (sidoskott)  krig moderplantans pålrot. Efter frömognad dör både stjälk. rothals och den gamla pålroten och de nybildade sidoskotten kan bilda nya plantor.