Åkerspärgel

(åkerspergel, pjuska, surtagg, åkerfryle, ) (Spergula arvensis L.) Fam:. Caryophyllaceae

Danmark Almindelig Spergel, Storbrittanien Corn Spurrey, Estland Harilik nälghein, Finland Peltohatikka, HollandGewone spurrie, Island Skurfa, Lettland Tiruma gaurs, Litauien Dirvinis kežys, Norge Linbendel, Polen Sporek polny, Ryssland Торица полевая, Tyskland Acker-spörgel,

Arten är mångformig med flera underarter bl.a. foderspärgel (ssp. sativa) som förr framför allt odlades i södra Sverige, på lite fuktiga sandjordar, till grönfoder (1,5 till 3 ton /ha) eller som gröngödsling. Skördades vid blomning för att undvika fröspridning och därmed efterföljande ogräsproblem.

Se även grönknavel

Bildmaterial från Biopix.dk



 

LIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).

Hjärtblad: Trådsmala, lätt uppåtböjda (längd 8–25 mm). Glatta, ibland med enstaka körtelhår.

Örtblad: Framkommer två och två, trådsmala (10–40 mm), mer eller mindre håriga (körtelhår, något klibbiga). Från bladvecken utvecklas tätbladiga smågrenar, vilket ger intryck av kranställda blad och en rosettliknande ungplanta.

Övrigt: Den fullvuxna plantans höjd 10–40 cm och nedtill starkt förgrenad så att den vid svag konkurrens blir mattbildande. Stjälk vanligen klibbigt körtelhårig. Blommorna, som bara är öppna i solsken, är små och vita (kronblad 5). De sitter på långa skaft knipplikt i spetsen av stjälkar och dess förgreningar.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i alla jordbruksbygder och kan i vårsäd på lätta jordar bli speciellt besvärlig. Åkrar, trädgårdar, gårdsbebyggelse, vägkanter och ruderatmarker.

Biologi: Relativt ljuskrävande. Konkurrensförmågan gentemot många grödor ökar på näringsfattiga och lätta jordar, speciellt vid låga pH. Förökas endast med frön, som främst gror under våren. Frönas livslängd i marken  >5 år.