Lentåtel

(Holcus mollis L.) Fam:. Poaceae

Danmark Krybende Hestegræs, Storbrittanien Creeping Soft-grass, Estland Pehme mesihein, Finland Pehmytmesiheinä, HollandGladde witbol, Island Dúngresi, Lettland Miksta meduszale, Litauien Švelnioji vilnune, Norge Krattlodnegras, Polen Kłosówka miękka, Ryssland Бухарник мягкий, Tyskland Weiches Honiggras ,

Se även kvickrot, storven

(Bildmaterial från Biopix.dk.)



 

LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Blad 3–8 mm breda, ibland korthåriga och framkommer rullade, bladlister otydliga, nedre bladslidor korthåriga, övre vanligen helt öppna. Snärp 1–3 mm långt, något spetsigt. Bladöron saknas. 

Fullvuxen planta: Ganska veka, kala med nedtill knäböjt, bladbärande strån (längd 30–80 cm), vit borstlik behåring på ledknutor (till antal 4–7). Bildar glesa, mattlika bestånd från grunt, krypande, underjordiska stamutlöpare (rhizom). De glänsande, två-blommiga småaxen sitter ordnade i smala, vanligen grönvita–violettaktiga vippor (5–10 cm långa). Småax (4–7 mm) med utskjutande borst. Vippan är efter blomningen hopdragen, till skillnad från den närstående krypvenen (A.stolonifera), som har ovanjordiska, rotslående utlöpare (stoloner). 

Utbredning, växtplats och betydelse: Tämligen allmän i södra och västra Götaland för att sedan avta norrut, i Norrland sällsynt. Åkrar, ängs- och betesmarker samt vägkanter och skogsbryn, framför allt på lite torra och magra marker. Arten kan uppträda som ogräs i alla typer av grödor och miljöer. Kan i fleråriga vallar bilda en tät matta som så småningom helt tränger ut vallväxterna. I motsats till kvickrot har den bäst konkurrensförmåga i en näringsfattig miljö.

Biologi: Förökas med frön, som gror såväl under vår som höst samt vegetativt genom underjordiska stamutlöpare. Frönas livslängd i marken åtminstone 3–5 år.