Våtarv

(hönsgräs, narv, narvgräs, natagräs, nate, vassnarv, vattennarv, våtnarv, fågelgräs, ) (Stellaria media (L.) Vill.) Fam:. Caryophyllaceae

Danmark Almindelig Fuglegraes, Storbrittanien Common Chickweed, Estland Vesihein , Finland Pihatähtimö, HollandVogelmuur, Island Haugarfi, Lettland Parasta virza, Litauien Daržine žliuge, Norge Vassarve, Polen Gwiazdnica pospolita, Ryssland Звездчатка средняя, мокрица, Tyskland Vogelmiere,

Våtarv är ett av världens vanligaste ogräs och en av människans trognaste följeslagare. Kan med fördel användas som sallad och spenat. Uppskattas även som djurfoder, särskilt av fjäderfän.

Se även hönsarv, knipparv, vårarv.



LIVSFORM: Ettårig (vinterannuell).

Hjärtblad: Spetsigt äggrunt ( längd 5–10 mm), mittnerv tydlig, skaftade. Glatta.

Örtblad: Runda till äggrunda, bladkant hel, mittnerv mycket tydlig, framkommer parvis, bildar ej rosett. Bladskiva glatt. Bladskaft med långa kanthår. Övre blad oskaftade.

Övrigt: Fullvuxen planta har 10–60 cm långa, veka, nedliggande och rotslående stjälkar med en längsgående hårrad. Sidoskottsbildning sker tidigt. Ibland mattbildande. Blommorna är små med vita kronblad och blommar april–oktober (flera generationer).

Utbredning, växtplats och betydelse: Mycket allmän i alla jordbruksbygder och dessutom Sveriges vanligaste örtogräs. Åkrar, trädgårdar, gårdsplaner, vägkanter, ruderatmarker och stränder. Kan bli ett besvärligt ogräs i alla ettåriga grödor/kulturer och förorsaka betydande skördeförluster, speciellt på bättre, näringsrika jordar. Fröproduktion betydande. Svår att rensa bort från vitklöver och småfröiga gräsarter vid vallfröodling.

Biologi: Mycket anpassningsbar till olika växtmiljöer, föredrar skuggiga och kväverika förhållanden. Förökas med rotslående stjälkar och frön, som kan gro under hela vegetationsperioden med toppar under vår och höst. Våtarven tål låga temperaturer (liksom t.ex. korsört och rödplister) och växten kan milda vintrar vara grön och tillväxa året om. Fröna ganska långlivade i åkermark >5 år.