Klätt

(klint, kornnejlika, rågblomma, rågörta, rödklint, rödklätt, slätta, svartklint, åkerklätt, åkernejlika, åkerros, ) (Agrostemma githago L.) Fam:. Caryophyllaceae

Danmark Klinte, Storbrittanien Corncockle, Estland Harilik äiakas, Finland Aurankukka, HollandBolderik, Island Akurrós/Akurstjarna, Lettland Lauka kokalis, Litauien Dirvine rauge, Norge Klinte, Polen Kąkol polny, Ryssland Куколь обыкновенный, куколь посевной, Tyskland Kornrade,

Mycket besvärligt ogräs under århundraden och var relativt vanlig från Skåne till Norrbotten ända fram till 1950-talet. En allt effektivare utsädesrensning under 1900-talet medförde att klätten blev allt sällsyntare efter 1930-talet. Arten saknar nämligen groningsvila och fröna måste alltså följa med utsädet varje år då någon fröbank inte byggs upp i marken (jfr. råglosta och åkerranunkel). Malen säd med klättfrön gjorde brödet svart och illasmakande. Rikligt med frön i den malda säden kunde t.o.m. ge förgiftningssymptom och illamående. Fröna innehåller nämligen glykosider med saponina egenskaper. Under medeltiden använd som såväl läkeväxt som tvättmedel (speciellt för ull). Till och med odlad. Arten spreds med sädesodlingen från östra Medelhavsområdet och kom till Skandinavien redan under bondestenåldern.

Rödlistad



LIVSFORM: Ettårig (vinterannuell).

Hjärtblad: Ovalt äggrunda (25x10 mm) med rundad topp, bladbas avsmalnande, kort skaft. Nervatur ej synlig. Kala.

Örtblad: Framkommer parvis, långsmala, spetsiga, sammanväxta vid basen, något grågröna, håriga.

Övrigt: Fullvuxen planta 20–100 cm, hårig. Stjälkar upprätta, enkla eller sparsamt greniga. Stora rödlila blommor (2-3 cm breda), som sitter ensamma i grenspetsarna. Frökapslar äggrunda, håriga, med stora svarta frön (3 mm), giftiga.
 
Utbredningväxtplats och betydelse: Idag mycket sällsynt. Finns numera, frånsett någon enstaka lokal i Skåne, enbart insådd i allmogeåkrar och miljöer som t.ex. vägslänter. Föredrar näringsrika lerjordar.

Biologi: De mogna fröna har ingen groningsvila och kan alltså inte bygga upp en fröreserv i marken för kommande odlingssäsonger. Om åkern höstsås igen kommer en del frön som eventuellt drösat innan man tröskat årets gröda kunna bilda övervintrande bladrosetter i den nysådda grödan. Eller så måste nya frön tillföras genom utsädet till den nysådda grödan. En omväxlande växtföljd med vår- och höstsådda grödor och införandet av en effektiv utsädesrensning har följakligen satt stopp för arter utan groningsvila. 

Frökapsel med långa smala foderflikar. Foto © Per Lagerås