Riddarsporre

(vild riddarsporre, åkerriddarsporre, ) (Consolida regalis S. F. Gray) Fam:. Ranunculaceae

Danmark Korn-Riddarsporre, Storbrittanien Forking Larkspur, Estland Põld-varesjalg, Finland Rikkakukonkannus, HollandWilde ridderspoor, Island Keisaraspori, Lettland Tiruma zilausis, Litauien Dirvinis raguolis, Norge Riddarspore, Polen Ostróżeczka polna, Ryssland Сокирки полевые, живокость полевая, Tyskland Acker-Rittersporn,

Rödlistad

(Bildmaterial från Biopix.dk.)



LIVSFORM: Ettårig (vinterannuell).

Hjärtblad: Ovala till äggrunda (längd 7–12 mm), långa bladskaft. Nervatur  synlig. Kala.

Örtblad: Framkommer ett och ett, de första tredelade och flikiga, senare djupt handflikiga till nästan dillika. Småplantor och övervintrande plantor bildar bladrosett. Kala.

Övrigt: Fullvuxna plantor 15–50 cm. Stjälk grenig och tilltryckt, fint korthårig. De mörkt blåvioletta, sporrförsedda blommorna (sällan vita) sitter glest i fåblommiga klasar.

Utbredning, växtplats och betydelse: Sällsynt till mindre allmän i södra och östra Götaland (särskilt Öland och Gotland) samt östra Sveland (särskilt Uppland). Åkrar (spec. lerjordar) samt skräp- och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i höstsådda grödor/kulturer som stråsäd och oljeväxter, men kan även förekomma i första års vallar samt vårsådda grödor. Gynnas av kalkrika förhållanden. Endast i höstsådda grödor kan arten förorsaka några direkta skördeförluster. Innehåller giftiga alkaloider som alla Consolida-arter, speciellt unga plantor och frön. Ratas i allmänhet av betesdjuren. På tillbakagång sedan mitten av 1900-talet då arten är konkurranskänslig och då har svårt att utvecklas och såtta frön i dagens täta stråsädesbestånd. .

Biologi: Förökas endast med frön, som gror såväl vår som höst. Frönas livslängd i marken ofta >10 år.