Åkermolke

(fettistel, gultistel, åkermjölkfibbla, skorvtistel (Hall.), ) (Sonchus arvensis L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Ager-Svinemælk, Storbrittanien Perennial Sow-thistle, Estland Põld-piimohakas, Finland Peltovalvatti, HollandAkkermelkdistel, Island Grisafifill, Lettland Tiruma mikstpiene, Litauien Dirvine piene, Norge Åkerdylle, Polen Mlecz polny, Ryssland Осот полевой, Tyskland Acker-Gänsedistel,

"Genom sin starkt krypande rot ett svårt ogräs i åkrar och trädgårdar", skriver Linné i Svensk flora från 1755. Namnet molke kommer från molk/molka som syftar på växtens mjölksaft.

Se även kålmolke, parksallat, svinmolke



LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: Ovala (längd 5–8 mm) med killik bladbas. Mittnerv synlig undersida. Kala.

Örtblad: Framkommer ett och ett och bildar en bladrosett. De första bladen ovala till omvänt äggrunda till tunglika, glest tandade, så småningom avlånga, djupt parflikiga med taggig kant. Stjälkomfattande bladbas med runda flikar. Glest håriga. De första örtbladen från rotskott har ungefär samma form som de första örtbladen hos groddplantor. 

Övrigt: Fullvuxen planta (längd 50–120 cm) med 4–5 cm breda, praktfulla, klargula blomkorgar sitter enstaka eller ganska fåtaliga kvastlikt i toppen av de blombärande skotten. Stjälkdelar bryts lätt varvid man ser vit mjölksaft.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän upp till Västerbotten för att sedan avta norrut. Åkrar, åker- och vägkanter, skräp- och ruderatmarker samt stränder, gärna i näringsrika miljöer. Gynnas av plöjningsfri odling/reducerad jordbearbetning och ensidig stråsädesodling. Kan bli särskilt besvärlig i vårsäd, i synnerhet under regniga somrar. Åkermolke är främst ett problem där kemiska bekämpningsmedel inte används och är av denna anledning på frammarsch särskilt inom eko-odlingen. Kan vid riklig förekomst vara skadlig för får och eventuellt också för nöt. Äts gärna av grisar i ungt stadium, äldre plantor lågt fodervärde. Kaliumrik.

Biologi: Har ett ganska stort ljusbehov för att etablera sig. Sprids genom ett grunt växande system av rotutlöpare, som kan sprida sig med en radie av 2–3 m per år. Sönderdelade rotbitar om ca 2 cm och en diameter av 1–1,5 mm kan ge upphov till en ny planta fram till ungefär tidig september. Sedan inträder en fysiologisk vila som minskar förmågan att skjuta nya skott under hösten. Vilan bryts först till nästföljande vår. Åkermolken är därför mest känslig för jordbearbetning på våren. Förökning också med frön som lätt sprids långa vägar med vinden. Fröna gror framförallt under vår och höst. Frönas livslängd i marken ofta >5 år.