Nysört

(tusenskön, vittpytta, ) (Achillea ptarmica L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Nyse-Røllike, Storbrittanien Sneezewort, Estland Võsa-raudrohi, Finland Ojakärsämö, HollandWilde bertram, Island Silfurhnappur, Lettland Škavu kermelite, Litauien Ciauduline kraujažole, Norge Nyseryllik, Polen Krwawnik kichawiec, Ryssland Чихотник обыкновенный, Tyskland Sumpf-Schafgarbe,

Odlad som medicinalväxt. Torkade blommor pulvriserades till nyspulver. Vittpytta är en varitet med fyllda blommor som odlades som rabattväxt redan på 1700-talet.

(Bildmaterial från Biopix.dk.)



LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: Ovala (längd 3–4 mm), oskaftade. Nervatur ej synlig. Kala.

Örtblad: Framkommer först två och två (gäller fröplantor), första två bladen tunglika med hel eller 1-2 tandad kant, följande blad enkelt parflikiga så småningom upprepat parflikiga (finflikiga) och framkommer då ett och ett. Blad strödda på stjälken. Håriga spec. undersidor.

Övrigt: Grågrön, fullvuxen planta med upprätt, seg och gleshårig stjälk, längd 10–60 cm. Små vita eller ibland rödaktiga blomkorgar i toppställda, kvastlika samlingar. Aromatisk doft.
 .
Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet. Trädgårdar, gräsmattor, gårdsmiljöer, äldre vallar, ängs- och betesmarker, vägkanter, banvallar, uppträder särskilt på torra, solbelysta lokaler. Riklig förekomst i äldre vallar försämrar kvaliten i såväl  hö som ensilage. Växten ratas ofta betesdjur.

Biologi: Grunt rotutlöparsystem, som sprider sig långsamt, från vilket nya plantor växer upp år efter år. Vilande knoppar från rotbitar bildar nya plantor. Förökas också med frön som gror under våren och försommaren. Ungplantorna bildar en bladrosett med utlöpare i vars spets en ny bladrosett bildas, rosetten går i blom följande år. Frönas livslängd i marken ofta >20 år.

.