Hjärtstilla

(bonässla, ) (Leonurus cardiaca L.) Fam:. Lamiaceae

Danmark Almindelig Hjertespand, Storbrittanien Motherwort, Estland Lääne-südamerohi, Finland Nukula, HollandHartgespan, Island Ljónshali, Lettland Sirds matere, Litauien Paprastoji sukatžole, Norge Løvehale, Polen Serdecznik pospolity, Ryssland Пустырник сердечный, Tyskland Echtes Herzgespann ,

Gammal medicinalväxt som förr tillskrevs en lugnande verkan. Odlades ofta i allmogens täppor.



 

LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: runda till nästan fyrkantiga (längd 6–8 mm), bladtopp något inbuktad, bladbas inskuren något kloliknande, skaftade. Kala.

Örtblad: framkommer  två och två, handflikiga (3–7 -flikiga), de övre bladen smala och grunt treflikiga, tydlig nervatur. Blad ljusgå undertill. Håriga.

Övrigt: fullvuxen planta 30–120 cm, stjälk grov, ofta rödaktig, skarpt fyrkantig och korthårig samt mer eller mindre grenig beroende på näringsförhållanden. De små, ljusrosa blommorna sitter i täta kransar som bildar en axlik blomställning i stjälkens topp.

Utbredning, växtplats och betydelse: Framför allt i östra delarna av Götaland och Svealand, nuförtiden sällsynt. Gårdsbebyggelse och trädgårdar, näringsrika miljöer tex hönsgårdar, utedass. God näktarkälla för humlor och bin. Gamal medicinalväxt.

Biologi: Förökas med frön, som i stort sett gror under hela vegetationsperioden. Frönas livslängd i marken >5 år.