Toppdån

(Galeopsis bifida Boenn.) Fam:. Lamiaceae

Danmark Skov-Hanekro, Storbrittanien Bifid Hemp-nettle, Estland Pügaldunud kõrvik, Finland Peltopillike, HollandGespleten hennepnetel, Island Skoruhjálmgras, Lettland Škeltais aklis, Litauien Mažažiede akle, Norge Vrangdå, Polen Poziewnik dwudzielny, Ryssland Пикульник двухнадрезанный, Tyskland Zweispaltiger Hohlzahn,

Se även hampdån, pipdån



 

LIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).

Hjärtblad: Relativt stora, ovala, bladtopp något urnupen, bladbas med ett par bakåtriktade flikar (pillika), tydligt skaftade. Bladskaft hårigt för övrigt i stort sett glatta.

Örtblad: Framkommer två och två, utdraget äggrunda, bladkant sågad. Tydligt fjädernervigt. Tätt håriga.

Övrigt: Fullvuxen planta 20–50 cm. Stjälk fyrkantig, kraftigt hårig (ej körtelhår) med nedårtiktade hår och uppsväld vid bladfästen. Blommorna är läppformade och rödaktiga med smal, urnupen mittflik på underläppen och sitter i kransar i de övre bladvecken.

Utbredning, växtplats och betydelse: Mycket  allmän i alla  jordbruksbygder frånsett Skåne. Åkrar, trädgårdar, gårdsbebyggelse, vägkanter och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i potatis och vårsådda grödor/kulturer som stråsäd, främst på mulljordar där arten kan förorsaka betydande skördeförluster.

Biologi: Förökas endast med frön, som gror främst  tidigt på våren. Frönas livslängd i marken < 5 år.