Vanlig korsört

(Senecio vulgaris L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Almindelig Brandbaeger, Storbrittanien Groundsel, Estland Harilik ristirohi, Finland Peltovillakko, HollandKlein kruiskruid, Island Krossfífill , Lettland Parasta krustaine, Litauien Paprastoji žile, Norge Åkersvineblom, Polen Starzec zwyczajny, Ryssland Крестовник обыкновенный, Tyskland Gewöhnliches Kreuzkraut,

Korsörten har ett förflutet inom den folkliga läkekonsten liksom dess artfränder inom släktet. Den innehåller flera alkaloider som är giftiga och då även i torkat tillstånd. Kan ge förgiftningar om de äts i mycket stora mängder och ge upphov till bl.a. leverskador.

Se även bergkorsört, klibbkorsört, vårkorsört, stånds.



 

LIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).

Hjärtblad: Ovalt långsmala (längd 5–8 mm), skaftade. Mittnerv synlig. Kala.

Örtblad: Framkommer oftast ett och ett, omvänt äggformade, så småningom dubbelt parflikiga, blanka, bladkanter sågade. Kala till glest spindelvävshåriga.

Övrigt: Fullvuxen planta 10–30 cm, vanligen starkt förgrenad. Blommorna är rörformade, gula utan kantblommor och sitter i små, ofta lutande blomkorgar med svartaktiga ytterfjäll, kvastlikt samlade, blommar från vår till sen höst. Mångformig.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet. Åkrar, trädgårdar, plantskolor, gårdsbebyggelse, vägkanter, skräp- och ruderatmarker samt stränder. Alla typer av jordar från näringsrika miljöer till de allra magraste. Endast vid riklig förekomst i fältmässig köksväxtodling och radodlade grödor kan arten bli ett problem. Innehåller alkaloider, även giftig i torkat tillstånd, viket i svåra fall kan medföra dödlig utgång. Symptom kan uppträda lång tid efter konsumtion. Växten ratas i färskt tillstånd, men förekommer sällan på betesmark.

Biologi: Förökas endast med frön, som i stort sett gror under hela vegetationsperioden. I södra Sverige kan flera generationer utvecklas under en vegetationsperiod då den är mycket härdig mot kyla liksom t.ex. rödplister och våtarv. Frönas livslängd i marken 1–5 år.