Sprängörten är en av våra giftigaste växter och växer alltid nära vatten, som näringsrika sjöar/dammar och åar. Växten innehåller ämnet cicutoxin bundet som glykosid. Giftet leder till störningar i centrala nervsystemet och symptomen påminner om epilepsi. Unga skott, roten och stammens nedre del är giftigast. Betesdjur kan under torra sommrar vid sjunkande vattennivåer komma i kontakt med växten eller att rötter i samband med dikning och annan markberedning grävs upp. Betande djur kan också trampa sönder plantor och då få i sig giftet när de dricker av vattnet. Giftet minskar ej i torkade växtdelar.