Vanlig korsört

(Senecio vulgaris L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Almindelig Brandbaeger, Storbrittanien Groundsel, Estland Harilik ristirohi, Finland Peltovillakko, HollandKlein kruiskruid, Island Krossfífill , Lettland Parasta krustaine, Litauien Paprastoji žile, Norge Åkersvineblom, Polen Starzec zwyczajny, Ryssland Крестовник обыкновенный, Tyskland Gewöhnliches Kreuzkraut,

Korsörten har ett förflutet inom den folkliga läkekonsten liksom dess artfränder inom släktet. Den innehåller flera alkaloider som är giftiga och då även i torkat tillstånd. Kan ge förgiftningar om de äts i mycket stora mängder och ge upphov till bl.a. leverskador.

Se även bergkorsört, klibbkorsört, vårkorsört, stånds.


Jordbruk
Övrig litteratur
 

DJF 2004. Ukrudtsbogen 4. udgave. Forskningscenter Flakkebjerg, Afdelning for Plantebeskyttelse, DK-4200 Slagelse.

 

Holm-Nielsen, C. 1998. Frö fra det dyrkede land. Danmarks JordbrugsForskning, Flakkebjerg.

 

Korsmo, E., Vidme, T. & Fykse, H. 1981. Korsmos Ogräsplancher. Lantbruksförlaget, Oslo.

 

Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992. Den Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm, 696 pp.

 

Weidow, B. 2006. Ogräs på åker och i trädgård. Natur ock Kultur. Stockholm.

Trädgård
Övrig litteratur
 

Fogelfors, H. 2012. Vad är ett ogräs? Hemträdgården, 2, 42-45.

 

Ginsburg, G. 2009. Ogräs. Känn igen och ta bort. Prisma. Stockholm. Prisma. Stockholm.

 

Holm-Nielsen, C. 1998. Frö fra det dyrkede land. Danmarks JordbrugsForskning, Flakkebjerg.

 

Hultin S., Carlsson G. 2009. Rensa trädgården från kirskål, kvickrot, maskros och annat ogräs. Semic.

 

Mossberg B. & Stenberg L. 2003. Den nya Nordiska Floran. Wahlström & Widstrand, 928 pp.