Kær-Galtetand,
Marsh Woundwort,
Soo-nõianõges,
Peltopähkämö ,
Moerasandoorn,
Vaetuhjalmgras,
Purva sarmene,
Pelkine notra,
Åkersvinerot ,
Czyściec blotny,
Чистец болотный,
Sumpf-Ziest,
Knölsyskan var ursprungligen en strandväxt, men som framgångsrikt blev ett besvärigt ogräs på fuktiga sand- och mulljordar. Linné skriver i Flora Svecica (1755) att "Svinen bökar i åkrarna upp rötterna på denna växt". De underjordiska stamknölarna lär ha använts som mjölersättning i nödbröd. Förr också använd inom den folkliga läkekonsten, då den ansågs såväl kramplösande som urindrivande.
Se även stinksyska, åkersyska.