Åkerkulla

(vitkulla, ) (Anthemis arvensis L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Ager-Gåseurt, Storbrittanien Corn Chamomile, Estland Valge karikakar, Finland Peltosauramo, HollandValse kamille, Island Akurgaesajurt, Lettland Lauka ilzite, Litauien Dirvinis bobramunis, Norge Kvit gåseblom, Polen Rumian polny, Ryssland Пупавка полевая, Tyskland Acker Hundskamille,

Se även baldersbrå, kamomill, kamomillkulla

(Bildmaterial från Biopix.dk.)



 

LIVSFORM: Ettårig (vinterannuell).

Hjärtblad: Ovala till nästan runda (längd 3–6 mm), oskaftade. Nervatur ej synlig. Kala.

Örtblad: Framkommer först två och två och de första bladparet är tydligt enkelt parflikigt med kort toppflik, senare blad framkommer mer efter varandra och är dubbelt parflikiga. Småplantor och övervintrande plantor bildar bladrosett. Blad grågöna, vanligen glest, tilltryckt håriga.

Övrigt: Fullvuxna plantor 15–50 cm, ofta utbrett grenad. Blomkorgarna sitter en och en på ganska långa skaft i stjäkarnas toppar och är i form och färg lika små prästkrageblommor. Arten har hinnaktiga fjäll mellan de gula diskblommorna , vilket baldersbrå och kamomill saknar. Nästan utan lukt. Den mycket sällsynta rysskullan (A. ruthenica) liknar åkerkullan, men aromatisk.

Utbredning, växtplats och betydelse: Idag mindre allmän i Götalands och Svealands jordbruksbygder för att sedan snabbt avta norr över, i många trakter starkt avtagande. Åkrar, gårdsbebyggelse, åker- och vägkanter samt skräp- och ruderatmarker, vanligast på lätta jordar. Möjligheten till utveckling är störst i höstsådda grödor/kulturer som stråsäd och förstaårsvallar. Arten kan redan  vid relativt låg förekomst förorsaka skördeförluster. Fröproduktionen kan bli betydande vid riklig förekomst då arten ofta är ganska rikblommande. Svår att rensa bort från framför allt klöverfrö.

Biologi: Förökas med frön, som gror såväl vår som höst, men företrädesvis det senare. Frönas livslängd i marken 1–5 år, ofta >5 år. Kan också förökas med rotslående krypande stjälkar.