Hästhov

(tussilago, brösttobak, hostört, hästört, kälablomma, lerblad, märgelblad, lungbota, läkeblad, hosthäva, fålafötter (Vg.), bröstört (Uppl.), ) (Tussilago farfara L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Følfod, Storbrittanien Colt's-foot, Estland Paiseleht, Finland Leskenlehti, HollandKlein hoefblad, Island Hóffífill, Lettland Parasta mallepe, Litauien Ankstyvasis šalpusnis, Norge Hestehov, Polen Podbiał pospolity, Ryssland Мать-и-мачеха обыкновенная, Tyskland Huflattich,

Hästhoven är ett av de äldsta kända medlen mot hosta och bladen såldes förr på apoteken. Latinets, tussi=hosta, syftar på denna egenskap. Torkade blad smaksatta med t.ex. myskmadra som tobak har också använts mot hosta. I Sverige avråder idag socialstyrelsen från användning av hästhovsblad. Linné skrev i Svenska floran (1755) följande om denna vår tidigast blommande ört: "då går kälen ur marken, snön smälter i skuggan, isen lossnar på floderna, grodan kväker i kärren, trasten sjunger i skogen, orren spelar på ljungen och ärlan bedårar Florans ankomst". Hästhoven har fått sitt namn efter bladens form.



LIVSFORM: Flerårig (perenn)

Hjärtblad: Avlångt ovalt ( längd 5–10 mm),skaftade. Kala.

Ungplantan bildar liten rosett med ovala till brett äggrunda blad, svagt ullhåriga och fåtandade, framkommer enkeltvis. Utöpare börjar utvecklas efter 6–8 veckor, vilka andra året utvecklar stora brett långskaftade, tandade hjärtlika jordblad som oftast formar en bladrosett. Bladskivor ovan nästan kala, under filthåriga.

Fullvuxet bestånd utbildar ett djupgående utlöparsystem, som på en mkan omfatta hela 150–200 m utlöpare. Dessa tränger djupt ned i marken och utvecklar våningsvis liggande vågräta grenar. Under hösten andra året anläggs blomknoppar i rosettbladens veck. I mars till april tredje året utvecklas korta, fjälliga blomstjälkar med en enda blomkorg i toppen. Blomningen sker långt innan örtbladen kommit fram.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i alla jordbruksbygder i framför allt södra och mellersta Sverige. Åker- och gräsmark, vägkanter, ruderatmarker, bäckraviner och stränder. Gynnas av fuktiga förhållanden samt plöjningsfri odling/ reducerad jordbearbetning och kan i konkurrenssvaga grödor förorsaka problem. Dåligt och osmakligt foder. Större inblandning i hö kan medföra försämmrat allmänstillstånd hos nöt och hästar. Kaliumrik.

Arten är också viktig för insekter (bl.a. bin) genom en ganska riklig pollen- och nektarproduktion tidigt på våren.

Biologi: Förökas med frön, men framför allt vegetativt med underjordiska stamutlöpare, som sönderdelade i småbitar utvecklar nya plantor, stort ljusbehov för att etablera sig. Fröna mycket kortlivade, högst 2–3 månader. De hårpenselförsedda fröna kan under en dag föras med vinden 3–4 km. Värdväxt för skadesvampar som Puccinia poarum och Coleosporium tussilaginis