Åkerrättika

(bangyllen, vanlig sommargyllen, ängskål, ) (Raphanus raphanistrum L.) Fam:. Brassicaceae

Danmark Kiddike, Storbrittanien Wild Radish, Estland Põldrõigas, Finland Peltoretikka, HollandKnopherik, Island Akurhreðka, Lettland Tiruma perkone, Litauien Svere, Norge Åkerreddik, Polen Rzodkiew świrzepa, Ryssland Редька дикая, Tyskland Hederich,

Åkerättikans närmaste släkting är den odlade R. sativus, som har två former, rättika och rädisa.

(Bildmaterial från Biopix.dk.)



För att underlätta artbestämning inom släktena Brassica, Raphanus och Sinapis, som inte alltid är helt lätt, har särskilt betydelsefulla kännetecken markerats för här medtagna arter: raps, rybs (se åkerkål), vitsenap (se åkersenap), åkerkål, åkerrättika och åkersenap.

 

LIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).

Hjärtblad: Urnupen bladspets ger en  njur- eller hjärtlik form  (längd 7–12 mm, bredd 10–15 mm), något håriga särskilt bladskaft. 
Örtblad: Framkommer vanligen ett och ett, de första ovala till omvänt äggrunda, antingen utan flikar eller med en flik på vardera sidan vid bladbas, så småningom med djupa inskärningar och parflikiga (1–8 flikar) med stor toppflik, till att börja med i rosett. Bladskaft med tydlig mittfåra. Övre stjälkblad hela, lansettlika, grovtandade.  Alla blad skaftade, gräsgröna  med tydlig nervatur.  Glest styvhåriga och sträva (nästan stickande). Bladen liknar dem hos odlad rättika och rädisa. Rahpanus på latin betyder just rättika eller rädisa. 

Övrigt: Fullvuxen planta (längd 30–80 cm).  Stjälk med styva hår (främst nedtill), upptill grenig. Gula blommor i stjälk- och grenspetsar, sitter i klasar som förlängs efter blomningen.  Blommor med upprätta foderblad och ljusgula, mörkådriga kronblad  (12–20 mm). Skida 3–9 cm lång med långt spröt,  ledad med 3–8 en-fröiga leder. Skidan bryts sönder vid lederna.

Vad beträffar  behåring  kan man göra följande rangordning:  raps < åkerkål < åkersenap < åkerrättika.

Utbredning, växtplats och betydelse: Tämligen–mindre allmän i Götaland och Svealand för att sedan avta norr över. Åkrar, jordhögar och vägkanter samt skräp- och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i vårsådda grödor/kulturer och potatis. Vid lite sämre odlingsförutsättningar ges arten konkurrensfördelar gentemot grödan. Redan vid måttlig förekomst kan arten förorsaka kännbara skördeförluster, går heller inte att rensa från rapsfrö.
                                                                                                                                    
Biologi: Förökas endast med frön, som gror framför allt under vår och försommar. Drösade frön gror ofta först efter något år. Frönas livslängd i marken < 5 år, oljerika frön kan bli mycket långlivade.