Vattenpilört

(Persicaria amphibia (L.) Gray) Fam:. Polygonaceae

Danmark Vand-Pileurt, Storbrittanien Amphibious Bistort, Estland Vesi-kirburohi, Finland Vesitatar, HollandVeenwortel, Island Tjarnablaðka , Lettland Abinieku surene, Litauien Budmainis rugtis, Norge Vass-slirekne, Polen Rdest gruczołowaty, Ryssland Персикария земноводная, горец земноводный, Tyskland Landwasser-Knöterich,

Se även bitterpilört, vanlig pilört, åkerpilört.

(Bildmaterial från Biopix.dk.)



LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: Ovala till avlångt ovala. De båda bladskaften sammanväxta till ett rör ur vilket de första örtbladet kommer fram. Glatta eller glest håriga.

Örtblad: Framkommer ett och ett , långsmala till ovala, f.o.m. andra bladet ur ett hinnaktigt, svagt hårigt rör. Ofta svartfläckiga (spec. åkerpilört). Fjädernerviga. Glatta till glest håriga / spindelvävshåriga. De senare gäller speciellt vanlig pilört. Landformer av vattenpilört har tvär eller något urnupen bladbas till skillnad från åker- och vanlig pilört.

Övrigt: Fullvuxen planta 20–60 cm. Stjälk starkt förgrenad med uppsvällda stjälkleder. Åtminstone I tidigt stadium med rödaktig färgton. Blommorna  är röd-, vit-, eller grönaktiga och sitter i en axformad blomställning.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i Götalands och Svealands jordbruksbygder. Åkrar, trädgårdar, gårdsbebyggelse, vägkanter och ruderatmarker. Möjligheten till utveckling är störst i potatis och vårsådda grödor/kulturer som stråsäd. Speciellt besvärlig på myrjordar och lätta, fuktiga, mullrika jordar där arten kan förorsaka betydande skördeförluster.

Biologi: Förökas endast med frön, som gror främst  under våren. Frönas livslängd i marken < 5 år.