Gråbo

(gråbynke, gråböna, gråben, gråbua, , bönrot, , bunarot (Vg.), buris (Dal.), ) (Artemisia vulgaris L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Grå-Bynke, Storbrittanien Mugwort, Estland Harilik puju, Finland Pujo, HollandBijvoet, Island Malurt, Lettland Parasta vibotne, Litauien Paprastasis kietis, Norge Burot, Polen Bylica pospolita, Ryssland Полынь обыкновенная, Tyskland Gemeiner Beifuß,

Bekymmersam för många allergiker då den under sensommaren ger ifrån sig stora pollenmängder. Långt tillbaka var gråbo förknippad med magiska krafter, med andra ord en första klassens trollört. Förr flitigt använd som medicinalväxt t.ex. mot malaria som förekom i Sverige ända in till början av 1900-talet. Idag viss användning inom folkmedicinen. Använd som ölkrydda innan humlen gjorde entre, men också vid matlagning. Latinets Artemisia kommer från barnafödandets gudinna Artemis och växten tillhörde gruppen speciella kvinnoörter.

Se även malört, malörtsambrosia



 

LIVSFORM: Flerårig (perenn)

Hjärtblad: Ovala (längd 4–5 mm), otydligt skaftade. Nervatur ej synlig. Glatta.

Örtblad: Det första bladparet har ovala till äggformade bladskivor med svagt tandade bladkanter, de senare bladen allt mer enkelt till dubbelt parflikiga och framkommer mer efter varandra, bladflikar så småningom helt lansettlika. Bildar vanligen en bladrosett. Främst undersidan filthårig. 

Övrigt: Fullvuxen planta grenig (30–150 cm), stjälk ofta mörkbrun, fårad, så småningom hård. Pyramidformad topp med oansenliga, rödbruna, små blomkorgar i klasar. Saknar nästan helt doft till skillnad från malört.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet, särskilt gårdsbebyggelse, äldre vallar, åker- och vägkanter, banvallar, skräp- och ruderatmarker. Endast lokalt av betydelse som ogräs, t.ex. äldre vallar. Ratas av betande djur. Kryddluktande. Sedan 1980-talet på frammarsch som åkerogräs, särskilt näringsrika jordar. Reducerad jordbearbetning kan vara en orsak. Plantor som vuxit ut från rotdelar är relativt svårbekämpade med kemiska medel.

Biologi: Art med starkt förgrenad rotstock utan några egentliga utlöpare. Förökas genom frön, som huvudsakligen gror under vår och höst (ytligt 0–0,5 cm), mycket riklig fröproduktion. Groddplantan bildar sedan en bladrosett. Följande år kan plantan gå i blom, men tidigast år tre når den sin fulla utveckling. Bitar av grövre rötter och nedre stjälkdelar kan bilda nya plantor från vilande knoppar. Frönas livslängd i marken >5 år.