Rölleka

(backhumle, jordhumle, röllika, ) (Achillea millefolium L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Almindelig Røllike, Storbrittanien Yarrow, Estland Harilik raudrohi, Finland Siankärsämö, HollandGewoon duizendblad, Island Vallhumall, Lettland Parastais pelaškis, Litauien Paprastoji kraujažole, Norge Ryllik, Polen Krwawnik pospolity, Ryssland Тысячелистник обыкновенный, Tyskland Schafgarbe,

Röllekan är vad man skulle kunna säga en global klassiker bland medicinalväxter. Redan för 4000 år sedan kände man i Kina till den som en värdefull läkeväxt mot kramp, vid sårbehandling och mot infektioner. Även indianerna i Nordamerika nyttjade växten som läkeväxt. I de romerska legionärernas utrustning lär röllekeblad under en period ingått i första hjälpen. I Skandinavien omnämns röllekan redan i de medeltida läkeböckerna och användes som magstärkande medel, stilla blodflöden ("timmermansört") eller som sårrengörare, s.k. millefoliedroppar. Röllekan kunde också användas istället för humle vid ölframställning och som te eller brännvinskrydda.



LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: Ovala (längd 3–4 mm), oskaftade. Nervatur ej synlig. Kala.

Örtblad: Framkommer först två och två (gäller fröplantor), första två bladen tunglika med hel eller 1-2 tandad kant, följande blad enkelt parflikiga så småningom upprepat parflikiga (finflikiga) och framkommer då ett och ett. Blad strödda på stjälken. Håriga spec. undersidor.

Övrigt: Grågrön, fullvuxen planta med upprätt, seg och gleshårig stjälk, längd 10–60 cm. Små vita eller ibland rödaktiga blomkorgar i toppställda, kvastlika samlingar. Aromatisk doft.
 .
Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet. Trädgårdar, gräsmattor, gårdsmiljöer, äldre vallar, ängs- och betesmarker, vägkanter, banvallar, uppträder särskilt på torra, solbelysta lokaler. Riklig förekomst i äldre vallar försämrar kvaliten i såväl  hö som ensilage. Växten ratas ofta betesdjur.

Biologi: Grunt rotutlöparsystem, som sprider sig långsamt, från vilket nya plantor växer upp år efter år. Vilande knoppar från rotbitar bildar nya plantor. Förökas också med frön som gror under våren och försommaren. Ungplantorna bildar en bladrosett med utlöpare i vars spets en ny bladrosett bildas, rosetten går i blom följande år. Frönas livslängd i marken ofta >20 år.

.