Rödplister

(Lamium purpureum L.) Fam:. Lamiaceae

Danmark Rød Tvetand , Storbrittanien Red Dead-nettle, Estland Verev iminõges, Finland Punapeippi, HollandPaarse dovenetel, Island Akurtvítönn, Lettland Sarta panatre, Litauien Raudonžiede notrele, Norge Raudtvitann, Polen Jasnota purpurowa, Ryssland Яснотка пурпурнвая, Tyskland Rote Taubnessel,

Se även mjukplister, vitplister.



LIVSFORM: Ettårig (vinterannuell).

Hjärtblad: Runda till ovala (längd 6–8 mm) ej något välvda, bladtopp något urnupen med liten tapp, bladbas kloliknande, tydligt skaftade. Kala.

Örtblad: Framkommer två och två (korsvis motsatta), äggrunda till hjärtlika med trubbig spets, bladkant naggad. Tydligt fjädernervigt. Håriga.

Övrigt: Fullvuxen planta 10–30 cm. Stjälk fyrkantig och vanligen grenig från basen. Blommorna är läppformade och röda - rödvioletta, sitter i kransar i de övre bladvecken och blommar nästan hela året då marken är snöfri (flera generationer).

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i Götaland, Svealand och södra Norrland för att sedan avta mot norr. Åkrar, trädgårdar, jordhögar, skräp- och ruderatmarker, särskilt näringsrika sand- och lerjordar. Möjligheten till utveckling är störst i radsådda grödor/kulturer samt i höstsäd särskilt på våren, arten kan här bli besvärande och förorsaka betydande skördeförluster.

Biologi: Förökas endast med frön, som framför allt gror under vår och höst. Frönas livslängd i marken > 5 år, kan ibland bli mycket långlivade. Myror äter av frönas oljerika bihang och hjälper på så sätt till med att sprida arten genom att bära fröna med sig.