Stånds

(Senecio jacobaea L.) Fam:. Asteraceae

Danmark Eng-Brandbæger, Storbrittanien Common Ragwort, Estland Voolme-ristirohi, Finland Jaakonvillakko, HollandJacobskruiskruid, Lettland Jekaba krustaine, Litauien Pievine žile, Norge Landøyda , Polen Starzec jakubek, Ryssland Крестовник Якова, Tyskland Jakobs-Kreuzkraut ,

Stånds, och andra Senecio-arter, innehåller pyrrolizidin-alkaloider som skadar levern och kan orsaka allvarlig förgiftning hos framför allt hästar. Giftet kvarstår i växten efter torkning. Bitter smak och undviks normalt av betesdjur vid god betestillgång. Arten är på frammarsch i sydligaste delen av landet.

Se även korsört/stånds.



 

LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: Ovala till äggformade (längd ca 5 mm), skaftade. Mittnerv synlig. Kala.

Örtblad: Framkommer ett och ett, fröplantornas första blad är skaftade, runda till brett äggrunda med hel eller buktad kant för att så småningom bli enkelt till dubbelt parflikiga med korta, trubbiga flikar. Övre stjälkblad oskaftade. Övervintrande plantor bildar bladrosett. Stjälk och bladöversidor korthåriga.

Övrigt: Fullvuxna plantor 30–100 cm. Stjälk fårad, brunröd, upptill grenig. De gula blomkorgarna sitter i täta, flocklika kvastar.

Utbredning, växtplats och betydelse: Tämligen allmän i Götalands kust- och odlingsbygder för att sedan avta norröver, men finns ända upp längs norrlandskusten. Ängs- och betesmarker, gräsbackar, skogsbryn samt banvallar men särskilt trädor och vägrenar har gett arten expansionsmöjligheter, ofta lite torra, näringsfattiga miljöer. I betesmarker och äldre vallar kan arten bli problematisk då den är giftig. Ratas vanligen av betesdjuren men vid dålig betestillgång, t.ex. hårt nedbetade gräsmarker, blir djuren mindre nogräknade och allvarliga förgiftningsfall kan inträffa. Störst risk är om den vid slåtter hamnar i torkat hö, då den i torkat tillstånd inte längre smakar illa. God näktarkälla för dagfjärilar.

Biologi: Platsbunden med ibland grenad jordstam. Förökas med frön, som huvudsakligen gror under våren och sedan bildar en bladrosett som följande år går i blom. Rotbitar och nedre delen av stjälken kan ibland bilda nya plantor från vilande knoppar. Riklig fröproduktion, frönas livslängd i marken < 20 år.