Vanlig smörblomma

(solöga, ) (Ranunculus acris L.) Fam:. Ranunculaceae

Danmark Bidende Ranunkel, Storbrittanien Meadow Buttercup, Estland Kibe tulikas, Finland Niittyleinikki, Island Brennisóley, Lettland Kodīgā gundega, Litauien Aitrusis vėdrynas, Norge Engsoleie, Polen Jaskier ostry, Ryssland Лютик едкий, Tyskland Scharfer Hahnenfuß,

Den vanlig smörblomman innehåller som många andra ranunkelväxter giftet anemonol. Förr använd inom folkmedicinen som t.ex. vårtmedel. Undviks av betande djur p.g.a. den beska smaken. Smörblommor i torrt hö är ogiftiga medan ensilage behöver lagras minst 2-3 månader för att giftigheten ska avta. Växten är giftigast vid blommning.

Se även majsmörblomma, revsmörblomma, svalört, åkerranunkel.



LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: Ovala till elliptiska (längd 5–8 mm), skaftade. Nervatur tydlig. Kala.

Örtblad: Framkommer ett och ett, först brett äggrunda och med 3–5 flikar, så småningom handflikiga, stjälkbladen är kortskaftade, smala och fåflikiga. Nervatur tydlig. Alla blad fint håriga undertill.

Övrigt: Fullvuxen planta 20–60 cm, upprätt, hårig stjälk (spec. nedtill), kort jordstam. Första året utvecklas en övervintrande bladrosett. Blommar följande år med klargula blommor som sitter i yvig, knipplik ställning, ej räfflade blomskaft. Variabel art.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet. Ängs- och betesmark, gårdsmiljöer och vägkanter. Kan uppträda rikligt speciellt i äldre vallar på fuktig åkermark. Liksom alla smörblommearter giftig i färskt tillstånd och ratas av betesdjur, men i torrt tillstånd som hö kan den ätas av husdjur.

Biologi: Förökas endast med frön som gror under både vår och höst. Fröna är ganska långlivade i marken > 10 år.