Bägarnattskatta

(Solanum physalifolium Rusby) Fam:. Solanaceae

Danmark Storbægret Natskygge, Storbrittanien Green Nightshade, Ryssland Паслён физалисолистный, Tyskland Glanzfrüchtiger Nachtschatten,

Troligen inkommen vid början av 1900-talet.



 

LIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).

Hjärtblad: lansettlika (längd 7–12 mm), tydligt skaftade. Mittnerv tydlig. Håriga.

Örtblad: framkommer vanligen ett och ett, (ovala) till spetsigt äggrunda, skaftade, bladkant vanligen buktandad mindre ofta hel. Nervatur mycket tydlig. Utspärrat håriga.

Övrigt:  fullvuxen planta 10–50 cm, ljusgrön. Stjälk grön, sparsamt grenig, tätt körtelhårig. Sidoskottsbildning sker tidigt. Mer utbrett växtsätt än hos nattskatta. Vita blommor med stora gula ståndare och brun teckning vid kronbladens bas, sitter i glesa samlingar på bladlösa korta stjälkar. Frukten är ett klotrunt, grönt eller brunaktigt bär (6–10 mm). Foderflikar täcker en större del av bäret än på nattskatta. Alla nattskatte-arter är giftiga p.g.a. sitt innehåll av glykoalkaloider (solaniner).

Utbredning, växtplats och betydelse: Mindre allmän i de sydligaste landskapen för att sedan snabbt avta norr ut, i Norrland mest tillfällig. Åkrar, trädgårdar samt skräp- och ruderatmarker, särskilt näringsrika marker. Möjligheten till utveckling är störst i radodlade grödor som potatis och betor samt vid fältmässig köksväxtodling (morot, lök, palsternacka) där arten kan förorsaka stora skördeförluster och betydande problem, t.ex vid odling av konservärter, då de omogna, gröna bären innehåller högst halter av solaniner och inte går att rensa bort. Stora mängder i kreatursfoder såväl i torkat tillstånd som ensilage kan förorsaka förgiftning. Angrips lätt av potatisbladmögel.

Biologi: Förökas endast med frön, som gror relativt sent under vår och försommar. Fröna långlivade i marken ofta < 20 år.