Raps

(rapsat , ) (Brassica napus L.) Fam:. Brassicaceae

Danmark Raps, Storbrittanien Oilseed Rape, Estland Raps, Finland Rapsi, HollandKoolzaad, Island Repja, Lettland Rapsis, Litauien Rapsas, Norge Raps, Polen Rzepak, Ryssland Рапс, Tyskland Raps,



För att underlätta artbestämning inom släktena Brassica, Raphanus och Sinapis, som inte alltid är helt lätt, har särskilt betydelsefulla kännetecken markerats för här medtagna arter: raps, rybs (se åkerkål), vitsenap (se åkersenap), åkerkål, åkerrättika och åkersenap.

 

LIVSFORM: Ettårig oljeväxt (sommar- och vinterannuell).

Hjärtblad: Urnupen bladspets ger en  njurlik form  (längd 7–10 mm, bredd 10–15 mm), skaftade. Kala.

Örtblad: Framkommer vanligen ett och ett,  de första  omvänt äggrunda så småningom med djupa inskärningar nästan parflikiga (1–4 flikar) med stor toppflik och  skaftade, till att börja med rosettlikt.  Övre stjälkblad  hela, lansettlika, grovtandade,  nästan oskaftade eller något stjälkomfattande. Blad  blågröna  med tydlig nervatur. Kala eller med enstaka hår.

Övrigt: Fullvuxen planta (längd 70–150 cm).  Stjälk blågrön, kal  och upptill grenig. Gula blommor i stjälk- och grenspetsar, sitter i klasar som förlängs efter blomningen så att  utslagna blommor bildar en cylinder och sitter under knopparna. Ståndarknapparna har i knoppläget en liten rödbrun fläck i övre ändan, vilket saknas hos åkerkål och rybs  (Brassica rapa). Kronblad 10–16 mm. Skida 5–10 cm, kal med 1–3 cm långt spröt.

Vad beträffar  behåring  kan man göra följande rangordning:  raps < åkerkål < åkersenap < åkerrättika.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i rapsodlande regioner över hela landet som spillplator i andra odlade ettåriga grödor. Åkrar, jordhögar, vägkanter samt skräp- och ruderatmarker. Redan vid måttlig förekomst kan arten förorsaka kännbara skördeförluster.
 
Biologi: Förökas endast med frön, som gror under hela vegetationsperioden. Frönas livslängd i marken < 5 år, oljerika frön kan bli mycket långlivade.