Åkerbinda

(lövbinda, ) (Fallopia convolvulus (L.) A. Löve) Fam:. Polygonaceae

Danmark Snerle-Pileurt, Storbrittanien Black-Bindweed, Estland Põld-konnatatar, Finland Kiertotatar, HollandZwaluwtong, Island Vafsúra, Lettland Darza vejgrikis, Litauien Vijoklinis pelevirkštis, Norge Vindeslirekne, Polen Rdest powojowaty, Ryssland Гречишка вьюнковая, горец вьюнковый, Tyskland Windenknöterich,

Åkerbindans stärkelserika frön kunde, i nödtider, med viss möda insamlas och användas till mjöl och gryn på samma sätt som bovete.



 

LIVSFORM: Ettårig (sommarannuell).

Hjärtblad: Långsmalt ovala (längd 10–20 mm), nästan oskaftade. Mittnerv tydlig. Sitter ofta i trubbig vinkel. Glatta eller glest håriga. Bladen sammanväxta till ett rör ur vilket det första örtbladet kommer fram. Stjälk under hjärtblad med längsgående rader av korta hår (lupp).

Örtblad: Framkommer ett och ett och f.o.m. andra bladet ur ett hinnaktigt rör, hjärtlika till pillika. Bladundersidans nerver, bladkanter och skaft håriga (lupp).

Övrigt: Arten har en vek, kantig stjälk som kan bli en meter eller mer. Håller sig upprätt genom att slingra sig kring grödan. De trekantiga blommorna som är ljusgröna till något rosa på utsidan och vita på insidan, sitter på mycket korta skaft i glesa klaselika ställningar från bladvecken.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i de flesta jordbruksbygder, mindre allmän i övre Norrland. Åkrar, trädgårdar, gårdsbebyggelse, vägkanter samt skräp- och ruderatmarker. Möjligheterna till utveckling är störst i potatis och vårsådda grödor/kulturer. I oljeväxtfrö är arten svår att rensa bort.

Biologi: Förökas endast med frön, som gror under våren. Vid groningen kan de ganska stora fröna ge upphov till nya plantor från 6–8 cm djup. Frönas livslängd i marken  >5 år.