Besksöta

(Solanum dulcamara L.) Fam:. Solanaceae

Danmark Bittersød Natskygge, Storbrittanien Bittersweet, Estland Harilik maavits, Finland Punakoiso, HollandBitterzoet, Lettland Bebrukarklinš, Litauien Karklavijas, Norge Slyngsøtvier, Polen Psianka słodkogórz, Ryssland Паслён сладко-горький, Tyskland Bittersueßer Nachschatten,

Besksötan innehåller solanin en glykoalkaloid som kan förorsaka förgiftningar. Största mängden finns i stam och blad. Växten har använts inom folkmedicinen och den vedartade stjälken till korgflätning.

(Delar av bildmaterial från Biopix.dk.)



LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: Ovala till äggrunda med något utdragen spets, bladbas skaftlikt avsmalnande. Kala.

Örtblad: Äggrunda till nästan triangulära, övre ofta med mindre flikar vid basen. Kala.

Övrigt: Stjälk nedliggande eller klättrande, nedtill vedartad. De mörkt violetta blommorna sitter i kvastlika knippen. Bakåtböjda kronflikar, varje flik vid basen med två gröna fläckar. Bär äggformade och glänsande röda.

Utbredning, växtplats och betydelse: Tämligen vanlig på fuktig, kväverik mark i Götaland och Svealand. Diken, rabatter, gårdsmiljöer, ruderatmark. Hela växten giftig  p.g.a. sitt innehåll av ett flertal glykoalkaloider (t.ex. solanin), även i torkat tillstånd och i ensilage. De omogna, gröna bären innehåller högre halter av solanin än de mogna, röda bären.

Biologi: