Rågvallmo

(Papaver dubium L.) Fam:. Papaveraceae

Danmark Gærde-Valmue, Storbrittanien Long-headed Poppy, Estland Põldmagun, Finland Ruisunikko, HollandKleine klaproos, Island Akursól, Lettland Lauka magone, Litauien Dirvine aguona, Norge Brakkvalmue, Polen Mak watpliwy, Ryssland Мак сомнительный, Tyskland Saat-Mohn,

Rågvallmon har liksom kornvallmon tidigare povats i medicinska sammanhang mot t.ex. feber och som sömnmedel. Delvis innehåller de samma ämnen som opievallmon.

Se även kornvallmo, spikvallmo



LIVSFORM: Ettårig (vinterannuell).

Hjärtblad: Ovalt avlånga (längd 5–6 mm), oskaftade. Kala.

Örtblad: Framkommer först nästan två och två, första bladen ovala till nästan runda med hel bladkant, följande med enstaka flikar så småningom parflikiga, som bildar rosett. Skaftade. Behåring tilltar med äldre blad som också har mjölksaft.

Övrigt: Fullvuxen planta 30–60 cm hög med toppställd, tegelröd blomma om 4–5 cm i diameter, ingen svart fläck vid kronbladsbasen (jfr spikvallmo), frökapsel kal och klubblik.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i Götalands jordbruksbygder (spec. Skåne, Öland och Gotland), i övriga Götaland och Svealand mindre allmän, annars tillfällig. Åkrar ( spec. lerjordar), vägkanter, skräp- och ruderatmarker. Arten kan förorsaka skördeförluster i framförallt i höstsådda grödor, tex stråsäd.

Biologi: Förökas endast med frön som till största delen gror under hösten, övervintrar som bladrosett. Fröna ganska långlivade i åkermark >5 år. Fröproduktion ganska betydande.