Bergsyra

(rödsyra, surpil, åkersyra, ) (Rumex acetosella L.) Fam:. Polygonaceae

Danmark Rødknæ, Storbrittanien Sheep's Sorrel, Estland Väike oblikas, Finland Ahosuolaheinä, Island Hundasúra, Lettland Mazā skābene, Litauien Smulkioji rūgštynė, Norge Småsyre, Polen Szczaw polny, Ryssland Щавелёк обыкновенный, Tyskland Kleiner Sauerampfer,

Se även ängssyra



 

LIVSFORM: Flerårig (perenn).

Hjärtblad: Ovalt lansettlika (längd 5–8 mm), kortskaftade. Nervatur ej synlig. Glatta.

Örtblad: Framkommer ett och ett, ovala till nästan runda (gäller fröplantor), så småningom jämnbrett lansettlika med utåt riktade basflikar, bladkant  hel. Mittnerv tydlig. Kala och rödaktiga.

Övrigt: Fullvuxen planta kraftig, längd 10–40 cm. Blomställning gles med blommor ordnade i kransar ovanför varandra i klaselika samlingar, hylleblad 1–1,5 mm. Tvåbyggare d.v.s han- och honblommor på olika individer.
 .
Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän i hela landet. Åker, trädgårdar, äldre vallar, ängs- och betesmarker, åker- och vägkanter, banvallar, skräp- och ruderatmarker samt stränder, uppträder särskilt på torra, lätta jordar i stora bestånd så hela fälten kan få en rödbrun färgton. Det senare tyder på att marken är mager och i dålig hävd. Ungplantor från frön ger knappast något skördebortfall medan plantor från äldre rötter/rotdelar kan påverka skörden såväl kvantitativt som kvalitativt. Det senare gäller särskilt äldre vallar, då riklig förekomst i hö eller ensilage kan förorsaka förgiftningar (mindre förgiftningsrisk än för ängssyra), mjölk kan också få obehaglig lukt. Lågt näringsvärde och undviks av djuren..

Biologi: Grunt rotutlöparsystem från vilket nya plantor växer upp år efter år, vilande knoppar från rotbitar bildar nya plantor. Förökas också med frön (trekantiga) som har sin groningstopp under våren och försommaren för att sedan sakta avta fram mot höstkanten. Ungplantorna bildar en bladrosett som följande år går i blom. Frönas livslängd i marken ofta >20 år.