Styvmorsviol

(Viola tricolor L.) Fam:. Violaceae

Danmark Almindelig Stedmoderblomst, Storbrittanien Wild Pansy, Estland Aaskannike, Finland Keto-orvokki, HollandDriekleurig viooltje, Island Þrenningarfjóla , Lettland Trejkrasu vijolite, Litauien Trispalve našlaite, Norge Stemorsblom, Polen Fiołek trójbarwny, Ryssland Фиалка трёхцветная, Tyskland Dreifarbiges Stiefmütterchen ,

Ångermanlands landskapsblomma. De odlade penséerna är hybrider mellan styvmorsviol och mer storblommiga violarter. Såväl styvmorsviol som åkerviol har använts inom folkmedicinen t.ex. mot mjölkskorvsutslag hos spädbarn.

Se även åkerviol



 

LIVSFORM: Vanligen ettårig (vinterannuell), ibland flerårig (perenn).

Hjärtblad: Spadlikt äggrunda (längd 5–7 mm), bladtopp ibland svagt urnupen, skaftade. Kala.

Örtblad: Framkommer ett och ett efter varandra, hjärtformade - äggrunda med naggade till buktade kanter, skaftade. Övervintrande plantor bildar bladrosett. Kala.

Övrigt: Fullvuxen planta 10–30 cm, sidoskott uppträder tidigt, stjälkar ofta lite veka vilket kan ge ett något nedliggande växtsätt. Blommorna är flerfärgade (vanlgen vita, gula och blåvioletta), sitter på långa skaft från bladvecken. Kronbladen är längre än foderbladen medan åkerviolens kronblad är lika långa eller kortare än foderbladen. Fröhusen spricker vid mognaden så att fröna syns.

Utbredning, växtplats och betydelse: Allmän upp till mellersta Norrland för att sedan avta. Åkrar, trädgårdar samt skräp- och ruderatmarker, ofta på lite lättare jordar än åkerviol. Förekommer i de flesta grödor och kan vid riklig förekomst framför allt i höstsäd och radodlade grödor/kulturer ( tex betor, potatis) förorsaka skördeförluster.

Biologi: Blommar under nästan hela vegetationsperioden. Hybrider med åkerviol är vanliga. Förökas endast med frön, som gror främst under vår och höst. Frönas livslängd i marken vanligen < 5 år. Myror äter av frönas oljerika bihang och hjälper på så sätt till med att sprida arten genom att bära fröna med sig.