Abiotisk verkan

Verkan utövad av icke-levande organismer d.v.s. av faktorer som t.ex. klimat och markens kemiska och fysikaliska egenskaper där nedbrytningsprodukter från tidigare levande organismer kan ha avgörande betydelse.

Absorption

Upptagning.

Adsorption

Fastläggning på en yta.

Adventivskott/-knopp

Skott/knopp som bildats från tidigare vilande vävnad, ofta efter yttre påverkan, t.ex. avslagning, beskärning av äldre skott. Adventivus (latin) betyder något som bryter fram.

Adventivväxt

Art som införts oavsiktligt men ännu inte förmått att sprida sig nämnvärt, t.ex. från hamnar och upplagsplatser. Oftast tillfällig.

Annuell

Ettårig växt, som kan blomma och sätta frö samma år.

Apofyt

"Ursprunglig växt" – art som fått ökat livsrum genom aktiviteter i mänsklig odling t.ex. slåtter, bete (jfr synantrop).

Apomikt

Växt som sätter frö utan befruktning.

Arkeosynantrop

Av människan direkt eller indirekt införd växtart i äldre tider.

Aromatisk

Krydd- eller väldoftande.

Art

En grupp individer som under naturliga förhållanden kan föröka sig genom inbördes befruktning, men inte genom befruktning mellan individer utanför gruppen.

Autekologi

Avser kunskap om samspelet mellan en enskild art och dess omgivning.

Ax

Många gräs bär sina frön i småax som är tätt sammanpackade i ett ax, t.ex. kvickrot och  renkavle. Småaxen kan också vara glest placerade i en vippa, t.ex. hos flyghavre.

Balja

Frukt (enrummig) hos ärtväxter (fam. Fabaceae).

Bestånd

Större samling individer av en växtart eller av flera arter i blandbestånd.

Bienn

Tvåårig växt. Under första året utbildar den en rosett. Nästkommande år utvecklar den vanligen skott som kan blomma och sätta frö, varefter den normalt dör (jfr plurienn).

Biomassa

Vikt av främst levande växtmaterial (uttrycks genom färskvikt eller torrvikt).

Biotisk verkan

Verkan utövad av levande organismer på varandra, i t.ex. samspel mellan enskilda växtplantor av samma eller skilda arter (se konkurrens).

Biotop

Livsrum för en bestämnd grupp växter, djur och andra organismer (jfr ståndort).

Biotyp

Individer med en gensammansättning som ger dem likartat utseende och uppträdande.

Bladöron

Tand- eller skärformig förlängning av bladskivans bas.

Borst

Grövre än hår men inte stickande (jfr tagg).

Brännhår

Styva hår som vid beröring bryts av och släpper ut en irriterande vätska. Hos nässlor är de verksamma ämnena histamin och acetylkolin.

C3-växter

Se C4-växter.

C4-växter

Växter där basmolekylen i fotosyntesreaktionen innehåller 4 kolatomer (C) i stället för 3 som i C3-växter. De har ett tillväxtoptimum som ligger ca 10 grader högre än för C3-växter och klarar torka bättre än dessa. C4-växter har därför en fördel framför C3-växter i varmt och torrt klimat.  Exempel på C4-växter är hönshirs, vanlig kavelhirs, svinamarant, grön amarant och rävtörel. I vårt klimat förekommer sådana arter mest i öppna, konkurrenssvaga grödor.

Chamaefyt

Växt med övervintrande skottspetsar nära eller något över markytan.

Chinampa

Odlingsmetod som speciellt användes före den spanska errövringen av Mexiko. Avlånga plattformar (< 3000 m²) byggdes i rutmönster i våtmarker. Massorna kom från kanalbyggen och bottensediment, som hölls på plats av pålade kanter. För att behålla den mycket höga bördigheten påfördes fortlöpande näringsrikt sedimentmaterial och organiskt täckmaterial. Man odlade majs, squasch, amarant, chili, bönor och blommor. De senare för olika aztekiska cermonier till gudarna.

Cilierad

Kanthårig.

Dikotyledon

Tvåhjärtbladig växt.

Dioik växt

Se tvåbyggare.

Diversitet

Mångfald.

Drösning

Fröns naturliga lossnande och avfallande från plantan vid mognaden.

Ekologi

Av grek. oikos hus, hem och -logia vetenskap, lära (jfr ekonomi = "hushållning"). Den del av biologin som avser samspelet mellan en organism, t.ex. en växt, och den miljö den lever i.

Ekologisk amplitud

Avser hur stor variation en viss faktor, t.ex. ljus,  temperatur, fuktighet en organism (t.ex. en växt) tål för fortlevnad (motsats fysiologisk amplitud).

Ekosystem

En avgräsad del (stor eller liten) av naturen som vi  av något skäl valt att studera som en helhet. Bestående dels av en levande del (biotisk) och en  icke levande (abiotisk) som finns inom systemet.

Ekotyp

Modifiering av en art förorsakad av ståndortens inflytande på den genetiska karaktären.

Enbyggare

Se sambyggare.

Endemisk

Art som bara förekommer inom ett begränsat område där den är "inhemsk".

Endozisk spridning

Spridning av frön genom att de äts av djur, särskilt fåglar, och passerar tarmkanalen.

Enhjärtbladig växt

Monokotyledon, t.ex. gräs.

Ensilage

Pressfoder, konserverat i färskt tillstånd, t.ex. vallväxter. För att reglera jäsningen tillsätts ibland olika konserveringsmedel.

Epidermis

Skyddande ytlager av celler på växter.

Epizoisk spridning

Spridning av frön med djur eller människor genom att frön fastnar i t.ex.päls eller kläder.

Eutrof

Näringsrik

Evolution

Utveckling / förändring av organismer till ändrad karaktär och anpassning (oftast till högre mer specialiserade typer).

Fakultativ

Frivillig, valfri. Motsats obligat.

Fanerofyt

Växt som övervintrar med skottspetsar högt över  marken, t.ex. träd, buskar.

Fanerogam

Växt som har ståndare och pistill, blom-/fröväxt.

Fitness

Mått på en viss genotyps fortplantningsförmåga eller tillväxttakt (grad av anpassning till givet livsrum).

Fjäderpensel

Hårsamling i toppen av en frukt eller frö, håren grenade.

Flora

De inom ett område eller en tidsperiod förekommande växterna.

Fotosyntes

Den process där de gröna växterna med hjälp av solenergi bygger upp energirika föreningar ur koldioxid och vatten.

Fältskikt

Det vegetationsskikt som består av örter, gräs och risartade vedväxter. Övriga vegetationskikt är träd-, busk- och bottenskikt (mossor).

Förna

På markytan samlade svagt nedbrutna rester eller avfallsprodukter från växter.

Gagnväxt

Nyttoväxt.

Gallring

Minskning av planttätheten i ett bestånd.

Generalist

Art som kan leva i ett brett spektrum av miljöer.

Generativ fas

Stadium från utveckling av blomknoppar till blomning och frösättning fram till dess frön eller frukter lossnat från plantan..

Genetisk variation

Variation som beror på genmutationer eller omkombinationer av arvsanlag.

Genotyp

En individs ärftliga genetiska egenskaper (dess genom).

Geofyt

Växter med övervintrande skottspetsar under markytan, t.ex. lök- och knölväxter.

Glandel

Små körtlar som avsöndrar eller innehåller oljor, hartser etc.

Glandelhår

Hår med glandel i spetsen.

GMO

Genmodifierade organismer.

Grobarhet

Procentuella andelen frön, som kan ge upphov till normala groddplantor.

Groddknopp

Små, rundade knoppar som fungerar som spridningsorgan.

Gräs

Enhjärtbladig art tillhörande fam. Poaceae.

Gröda

Olika lantbruksväxter för skörd, t.ex. vete-, raps-, potatis-, vallgröda.

Gröngödsling

Gödsling genom nedplöjning av en jordförbättrande gröda, s.k. gröngödslingsgröda.

Grönmassa

Icke torkat växtmaterial.

Hackgröda

Gröda sådd med radavstånd som medger hackning mellan raderna.

Halvgräs

Gräslika växter som t.ex. starr och säv (fam. Cyperaceae).

Halvträda

Träda , som omfattar antingen tidigare eller senare delen av vegetationsperioden och där trädesbruket utförs före en sen sådd resp. efter en tidig skörd samma år.

Hapaxant

Växt som blommar och sätter frö endast en gång och sedan dör.

Hemerofila

Växter som på något sätt gynnas av kulturåtgärder.

Hemerofoba

Växter som direkt missgynnas av kulturårgärder.

Hemikryptofyt

Växt med skottspetsar övervintrande nära  markytan, t.ex. flertalet örter och gräs.

Herbicid

Kemiskt ogräsmedel (latinets herba = ört och -cid = något som dödar).

Hjärtblad

De första bladen från ett groende frö.

Hjärtbladsstadium

Stadium hos tvåhjärtbladiga växter då endast hjärtbladen utvecklats.

Holkfjäll

Fjällika blad runt en korgblomställning.

Hortikultur

Trädgårdsskötsel.

Humus

När organiskt material (t.ex. förna) genomgår olika stadier av nedbrytning, är sista stadiet det som kallas humus eller mull.

Hybrid

Korsning mellan två arter.

Hylle

Blomblad som ofta kan skiljas i foder- och kronblad.

Hypokotyl

Stamdel under hjärtbladen, övergår i rot.

Hår

En- eller flercelligt utskott från epidermis (växtens ytvävnader).

Hårpensel

Hårsamling i toppen av en frukt eller ett frö, håren  ej förgrenade.

Hö

Torkat, lagringsdugligt material av vallväxter för foder.

Höstsådd

Vanligen menas sådd på hösten av grödor, som övervintrar och skördas året därpå.

Intermediär

Mellanform.

Internod

Se ledstycke.

Interspecifika samband

Samband mellan arter.

Intraspecifika samband

Samband inom arter.

Invasiv art

Art som spridit sig och kan etablera sig i områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde och där t.ex. kan hota biologisk mångfald och människors hälsa och göra ekonomisk skada.

Jordmån

Den övre delen av marken som påverkas starkt av såväl klimat som av växter, djur och andra organismer. Skiljs från begreppet jordart som endast uttrycker markens kornstorlekssammansättning (t.ex. ler, mjäla, mo, sand).

Jordstam

Mer eller mindre långsträckt, underjordisk stam.

Kal

Utan hår.

Kallusring/-vävnad

Nybildad vävnad i och kring en sår- eller  brottyta.

Kapsel

Torr frukt som öppnar sig t.ex. hos vallmo.

Kleistogam

Sluten, självbefruktande blomma.

Klon

En grupp individer som genom vegetativ förökning härstammar från en enda ursprungsindivid genom t.ex. delning och är således genetiskt lika.

Klyvöppning

Öppning i epidermis som utgörs av två slutceller med ett mellanrum som tillåter gasutbyte med växtens inre.

Klängen

Smala klätterorgan av omvandlade småblad eller grenar.

Kompensationspunkt

Det utvecklingsstadie då bladen blivit så stora att fotosyntesen  kompenserar förbrukningen av energirikt organiskt material vid plantans tidiga tillväxt. Därefter ökar torrsubstansen (t.ex. energireserven i rotsystemet) efter att ha passerat ett minimum. Detta minimum då plantan är mest känslig för bekämpning passeras något senare för underjordiska organ än för plantan som helhet (hos t.ex. kvickrot 3-4 blad, skräppa 5-6 välutvecklade blad, åkermolke 5-7 välutvecklade blad, åkertistel 8-10 välutvecklade blad).

Konkurrens

Kampen om resurser (t.ex ljus, vatten, växtnäring) mellan enskilda plantor på växtplatsen. Intraspecifik konkurrens är mellan individer av samma art,  interspecifik mellan individer av skilda arter.

Kortdagsväxter

Många vår- och höstblommande arter (t.ex.malörtsambrosia). Blommar bara om mörkerperioden (natten) är längre än ca 12 timmar (jfr. långdagsväxter). Många ogräs är "dagsneutrala" och blommar oberoende av dagslängd, t.ex. korsört, maskros, våtarv.

Kronblad

Inre kransen av hylleblad, som ofta har en skyltande funktion.

Kryptogamer

Sporväxter, sammanfattande benämning på blomlösa växter, som fräken- och ormbunksväxter etc.

Kulturlandskap

Av människan mer  eller mindre påverkat naturlandskap.

Kutikula

Skikt av kutin utanpå plantans ytskikt (epidermis).

Kutin

Korkämne, vaxliknande blandning av fettartade ämnen.

Kvävefixering

Bindning av luftkväve till organiskt bundet kväve genom t.ex. Rhizobium-bakterier,  i "knölar" på växtens rötter.

Kärlsträng

Strängar av vävnader som medger ämnestransporter i växten.

Kärlväxter

Sammanfattande namn på blomväxter och kärlkryptogamer (ormbunksväxter), vilka har kärlsträngar och "äkta" rötter.

Körtelhår

Hår som avsöndrar eller innehåller oljor, hartser etc.

Led (ledknut)

Bladfäste på ett strå eller en stjälk.

Ledstycke

Stamdel mellan två leder (noder) hos växter där sådana är tydligt framträdande, t.ex. hos gräs och unga skott hos flera andra växter..

Lenas växt

Liggsäd

Stråna i beståndet lutar mot marken efter att ha  böjts eller knäckts på olika nivåer. Kan förorsakas av blåst och kraftiga regn. Stora sortskillnader.

Livsform

Plantors byggnad för överlevnad och reproduktion under olika odlings- och miljöförhållanden.

Ljusgroning (frön)

Ogräsfrön behöver ofta en ljusstimulans för att gro. Detta är en signal om närhet till markytan, t.ex. i samband med sådd av grödan. Framförallt de småfröiga arternas stora krav på ljus är ett skydd mot groning (se mörkergroning).

Lund

Örtrik, sluten lövskog.

Långdagsväxter

Många sommarblommande arter. Blommar bara om mörkerperioden (natten) är kortare än ca 12 timmar (jfr. kortdagsväxt). Många ogräs är dagsneutrala och blommar oberoende av dagslängd, t.ex. korsört, maskros, våtarv.

Lök

Kort jordstam med uppsvälda, näringslagrande blad.

Mattbildande växt

Art som med utlöpare bildar ett tätt, lågvuxet växttäcke.

Mekofil växt

Art med fröspridning med hjälp av djur, t.ex. skelört, snärjmåra.

Mellangröda

Gröda med snabb tillväxt, som sås eller planteras mellan två huvudgrödor i växtföljden.

Miljö

Summan av alla faktorer, som påverkar livet.

Miljöbetingad variation

Variation i plantans utseende och växtsätt orsakad av miljöns påverkan.

Mista

Lucka i ett växtbestånd, vanligen uppkommen genom felaktigheter vid sådden, s.k. såmista.

Monioik växt

Se sambyggare.

Monokotyledon

Enhjärtbladig växt.

Monokultur

Odling av en enda växtart (gröda) på ett fält.

Morfologi

Läran om organismernas yttre utformning.

Mull

Se humus.

Mullämne

Finfördelat organiskt material.

Mutation

En i naturen icke förutsägbar förändring av arvsanlagen som medför en ändring av växters och andra organismers egenskaper. Oftast är förändringen negativ, vilket leder till att överlevnad försvåras. Ibland kan den dock leda till förbättrad anpassning och överlevnadsförmåga.

Mykorrhiza

Betyder "svamprot". Innebär samverkan mellan svamp och växtrötter som ger båda organismerna fördelar.

Mångbyggare

Växt med en- och tvåkönade blommor på samma individ (polygama växter).

Mörkergroning (frön)

Främst hos växter med stora frön (mer reservnäring), gror bra även i mörker t.ex. snärjmåra. Ett fåtal hämmas starkt av ljus (t.ex. sandlosta) men gror mycket snart när fröet väl har hammnat under markytan. De flesta grödos frön har inget eller litet ljuskrav för groning. Århundraden av naturligt urval och förädling har gett oss utsäde som är extremt groningsvilligt även i mörker (se ljusgroning).

Naturaliserad

Växt som blivit bofast och förökar sig i ett för arten nytt område.

Nektar

Söt vätska som produceras av körtlar och lockar insekter till blomman.

Neofyt

Nyinkommen växt som spontant spritt sig i sitt nya område, t.ex. snårvinda.

Neosynantrop

En av människan i relativt sen tid direkt eller indirekt införd växtart, t.ex. gatkamomill, knylhavre, småsporre.

Nod

Se led (ledstycke).

Obligat

Ett ofrånkomligt beteende eller sätt att uppträda. En obligat parasit är då en organism som endast kan leva prasitiskt. Nässelsnärja är en obligat parasit på en annan växt. Motsats fakultativ.

Odlingslandskap

Landskap påvverkat av växtodling och betesdrift.

Opportunist

Art med förmåga till anpassning under vitt skilda omständigheter.

Organogen

Jord som mest är uppbggd av organiskt material, t.ex. torv, gyttja.

Parasit

Snyltare, tar sin näring från annan levande växt/organism.

Perenn

Flerårig art.

pH-värde

Anger surhetsgraden, som är ett mått på vätejonkoncentrationen i en lösning. I åker- och trädgårdsjord eftersträvas i de allra flesta fall intervallet 6 – 7.

Plasticitet

Formbarhet/anpassningsförmåga.

Population

En samling individer av en art, inom ett visst område, med en viss genetisk sammansättning.

Populationsdynamik

En populations förändringsmönster.

Populationsekologi

Samspelet mellan flera individer som tillhör samma population.

Resistens

Motståndskraft, t.ex. mot kemiska bekämpningsmedel.

Respiration

Andning.

Reva

Ovanjordisk utlöpare på en växt.

Rhizom

Se jordstam.

Rot

Förankrande, vatten- och näringsupptagande, transporterande och (ibland) lagrande organ.

Rothals

Partiet där roten övergår i stam.

Rotskott

Skott från reservnäringsinnehållande rötter eller underjordiska stamdelar.

Ruderatmark/-plats

Mark där den naturliga floran störs av mänsklig verksamhet, t.ex. utfyllnader, upplagsplatser, omlastningsplatser, avstjälpningsplatser, utfyllnader (syn. skräpmark).

Ruderatväxter

Växter som nästan enbart förekommer på ruderatmark (rudera, latin = lämningar).

Sambyggare

Växt med han- och honblommor (enkönade blommor) på samma individ (monioika växter).

Selektion

Urvalsprocess.

Skida

Frukt (tvårummig) hos korsblommiga växter (fam. Brassicaceae).

Skräpmark

Se ruderatmark.

Snärp

Hinnaktig bildning vid övergången mellan bladslida och bladskiva hos gräs.

Snärpslida

Rörlik slida som omsluter basen av bladskivan.

Sommarannuell art

Kan stimuleras till groning på våren, blomma och sätta frö samma år. Plantorna saknar eller har mycket liten förmåga att övervintra i vegetativt stadium, t.ex. svinmålla, pilört. Några arter kan också gro något på hösten, men dessa fryser normalt bort, t.ex. åkersenap.

Sporre

Spetslik utbuktning på kronblad, ofta innehållande nektar.

ssp.

Förkortning av latinets "subspecies" d.v.s. underart.

Stam

Skottaxel från vilken blad bildas.

Stipelslida

Rörlik slida som omsluter stammen ovan bladbasen.

Stipler

Parvisa bladlika bildningar vid bladskaftets bas.

Stjärnhår

Grenade hår med nästan liklånga grenar.

Stoloner

Ovanjordiska utlöpare som rotar sig vid noderna (jfr revor). (Ett undantag är utlöparna hos potatis som kallas stoloner trots att de är underjordiska. Dessa sväller och bildarsedan potatisknölar.)

Strå

Gräsens stjälk.

Ståndort

Växtens eller växtsamhällets livsmiljö (jfr biotop).

Succession

Betyder att efterträda. En gradvis förändring av ett samhälle/ekosystem,vid t.ex. igenväxning av åkermark eller vilda växters återerrövring av en gräsmatta.

Synantrop

Växtart som genom människans kulturåtgärder fått möjlighet att invandra, t.ex. blålklint, groblad (jfr apofyt).

Synekologi

I växtekologin lika med vegetationslära.

Tagg

Stickande utskott med bred bas från stammens ytskikt.

Torn

Stickande utskott bildat från ett långeller kortskott eller ibland från ombildade blad.

Tvåbyggare

Växt med han- och honblommor (enkönade blommor) på olika individer (dioika växter).

Tvåhjärtbladig växt

Dikotyledon.

Tvåårig art

Se bienn.

Utlöpare

Se jordstam (rhizom) och stolon.

Vegetation

All växtlighet inom ett område (se synekologi).

Vegetationsperiod

Den del av året då dygnsmedeltemperaturen överstiger +5°C. I Skåne 240 dagar och i Norrbotten 140 dagar.

Vegetativ

Könlös förökning genom utlöpare, sticklingar eller groddknoppar (motsats generativ).

Vinterannuell art

Kan stimuleras till groning genom jordbearbetning på sensommaren – hösten. Har förmåga att övervintra i tidigt stadium för att sedan blomma och sätta frö följande växtsäsong. Kan också stimuleras till groning på våren och sedan blomma och sätta frö samma år (t.ex lomme, penningört). I det senare fallet blir plantorna inte lika stora och konkurrenskraftiga som vid höstgroning.

Vivipari

Utveckling av blommor som bildar groddknoppar i stället för frön.

Växtföljd

Den ordning i vilken enskilda grödor avlöser varandra över tiden på en viss åker.