Nya ogräsproblem i sikte

Ogräsflorans sammansättning är den sammanlagda effekten av klimat, ekologiska samspel och mänsklig aktivitet. För att en växtart ska kunna etablera sig som ett framgångsrikt åkerogräs krävs att den är anpassad både till klimatet, och de begränsningar som växtodlingen ger. På så sätt är våra vanligaste ogräs i ett första steg anpassade till ett klimat som kännetecknas av svala somrar, kalla vintrar och relativt kort vegetationsperiod. Den hårda utgallringen sker dock i nästa steg, som kräver att arten uppfyller kraven på uppkomst vid rätt tidpunkt, konkurrensförmåga gentemot grödan, produktion av frön innan skörden, en fröreserv i marken o.s.v. Genom inverkan av bl.a. växtföljd, grödval och jordbearbetningsstrategi mejslas det fram en ogräsflora som är väl anpassad till en viss typ av växtproduktion. Många av våra vanligaste ogräsarter har funnits i svensk växtodling i hundratals år, men det finns också exempel på arter som snabbt funnit en plats.

Kommande klimatförändringar förväntas ha stor betydelse för vilka arter som kommer att utgöra den framtida ogräsfloran, men osäkerheten är stor när det gäller vilka direkta och indirekta faktorer som har störst betydelse. Till exempel kan socioekonomiska skäl spela större roll i val av gröda än biologiska, och därmed påverka ogräsfloran i en oväntad riktning. Syftet med denna rapport är att diskutera förutsättningar för ändrad ogräsflora som en effekt av klimatförändringarna. Störst vikt har lagts vid att försöka förutse hur de indirekta effekterna, i form av ändrade odlingssystem och nya grödor, skapar möjligheter för spridning av specifika arter.

(L. Andersson 2011. Inledning och syfte till artikeln Direkta och indirekta effekter av ett förändrat klimat på förekomsten av ogräs.)