Faktorer som påverkar ogräsens mängder och utbredning – Odlingssystem

 

 

Figur. Faktorer som påverkar ogräsens förekomst och spridning.

 

I våra vanliga odlingssystem kan jordbearbetningen tillsammans med de i växtföljden ingående grödornas konkurrensförmåga anses som basen i ogräsregleringen. Det finns ingen växtföljd som enbart av sig själv effektivt kan hålla tillbaka alla typer av ogräs utan insats av någon direkt bekämpning – kemisk eller mekanisk.

I växtföljder med stor andel ettåriga, övervintrande grödor får särskilt vinterannuella arter (se tabell 2 nedan) goda möjligheter till utveckling i höstsäd, höstoljeväxter och förstaårsvallar. I ettåriga vårsådda grödor på åker och i trädgårdsland kommer däremot sommarannuella arter (se tabell 1 nedan) att dominera. De vinterannuella ogräsen är vanligen svårare att hålla tillbaka än de sommarannuella genom någon typ av växtföljd. Deras möjlighet att gro vid skilda årstider gör att etablering och förökning kan se i alla grödor, även om de har sin främsta hemvist i höstsådda grödor. Fleråriga grödor som slåttervallar konkurrerar bra med ettåriga ogräs. I dessa grödor är det i stället de perenna ogräsen (fleråriga) som kommer att dominera (se tabeller 3 och 4 nedan) och kan bli besvärliga framförallt i gamla, glesa och luckiga vallar. Vandrande perenner och då särskilt kvickrot och åkertistel kan ge problem i de flesta grödor. Arter som åkertistel och åkermolke brukar dock trängas tillbaka kraftigt i vallar, men efter vallbrottet kan de ofta återhämta sig snabbt om de inte bekämpas aktivt.

Många fleråriga ogräs bekämpas effektivt med jordbearbetning varför regelbundna vallbrott behövs. Jordbearbetning stimulerar också den biologiska aktiviteten i marken, vilket leder till ökad frögroning och fler uppkomna plantor, men det leder också till att frön dör i betydande omfattning. Här föreligger också ett årstidsberoende, som innebär att man genom jordbearbetning framför allt drastiskt kan öka groningen hos vinterannueller under sensommaren efter skörd av vårgrödan. Detta under förutsättning att det inte är alltför torrt. Groddplantor av småfröiga ogräs förstörs mycket lätt, medan storfröiga arters plantor kan klara sig bättre på grund av större reservnäringsinnehåll. Reducerad jordbearbetning gynnar ofta fleråriga ogräs (t.ex. kvickrot, maskros, åkertistel, åkermolke) medan plöjning missgynnar denna ogräsgrupp.

Växtföljder med fleråriga vallar i omväxling med ettåriga grödor ger de bästa förutsättningarna för att hålla ogräsen tillbaka. Varje ändring i ett växtodlingssystem ändrar ogräsens livsbetingelser, olika starkt och i olika riktningar för skilda arter. Det kan gälla fördelningen mellan ett- och fleråriga grödor och vårsådda resp. höstsådda grödor, sortval, plöjning eller reducerad jordbearbetning, beståndsstruktur (radsådd eller bredsådd), kemisk eller mekanisk ogräsbekämpning, gödslingsnivåer eftersom grödans konkurrensförmåga stärks relativt ogräset av växtnäringstillförsel (snabb etablering). Växtnäringens placering under grödans sådjup gynnar grödan, speciellt på sandjordar och vid torka, medan ogräsen ofta gynnas av ytlig gödselplacering. Hur sker skörden – tidpunkt och metod? KOMBINERA – ett- och fleråriga grödor med olika möjligheter till ogräskontrollerande åtgärder i en hållbar strategi anpassad till aktuell ogrässituation och – BEVAKA.

 

Figur. Förekomst av åkerven (höstgroende art) vid olika andel höstsådd stråsäd i växtföljden efter ett åttaårigt omlopp, Öland 1972–1979 (Fogelfors, 2001).

 

Foto: Åkerven (© H. Fogelfors). Till vänster  en växtföljd med mest vårsådda grödor (här vårkorn) och till höger en växtföljd med stort inslag av höstsådda grödor (här höstvete).

 

Foto: Vippa av åkerven (© R. Svensson)

 

Tabeller med åker- och trädgårdsogräsens förekomst i olika grödtyper.

Åker- och trädgårdsogräsens livsformer med exempel på enskilda arters förekomst, och möjlighet till god förekomst, i grödor av olika karaktär. Jämförelsen skall göras horisontellt.

Färgkodning: Ingen färg: starkt begränsade möjligheter; Ljust grönt: begränsade möjligheter; Mellangrönt: något begränsade möjligheter; Mörkt grönt: Störst möjligheter.

 

Tabell 1. Ettåriga (annuella) vårgroende arter.

 

Tabell 2. Ettåriga (annuella)  höstgroende (vinterannuella) arter.