Figur. Faktorer som påverkar ogräsens förekomst och spridning.
Biologisk aktivitet
Ogräsens överlevnad påverkas av den biologiska aktiviteten på och under markytan. Denna kan förstärkas genom åtgärder som skapar en miljö som bidrar till att öka den biologiska mångfalden på åkern eller i trädgårdslandet t.ex. genom organiskt täckmaterial och mellangrödor. Ogräs kan nämligen hämmas av allelopatiska substanser som utsöndras av olika mellangrödor, vilket förlänger ogräsfrönas groningstid, alltså fördel efterföljande kulturväxt. Insekter (t.ex. jordlöpare), gnagare och fåglar äter ogräsfrön och rötter. Även många markfaunaorganismer försörjer sig också på levande rötter och frön. Viktiga faktorer för att gynna fröpredation blir då växtföljdens utformning och jordbearbetningens omfattning och intensitet. På växter parasiterar också mikroorganismer.
Hur mycket ogräsfrön kan då tänkas ätas upp? Undersökningar visar på att det kan variera mellan 30 till 70 % av ogräsfröproduktionen under en vegetationsperiod. För att kunna utnyttja detta krävs tidig sådd och väderförhållanden som innebär att ogräsens frön drösar relativt tidigt. Frön från sent utvecklade ogräs får ett kortare predationsfönster och blir sedan i större omfattning nedmyllade i fröbanken efter grödans skörd. En förutsättning är naturligtvis att predatorns livscykel i stort överensstämmer med ogräsfrönas drösningsperiod.
Detta skulle åtminstone rent teoretiskt kunna innebära en förskjutning i florans sammansättning. Modellstudier visar att en predationsprocent på 40 till 50 % skulle kunna bidra till en minskning av markens fröförråd.
Foto: Nässelfjärilens larver (© F. Stendahl) är beroende av brännässlor för sin utveckling från ägg tills de förpuppas efter några veckor.