Utrotningshotade ogräs

Innehåll

Inledning
Tabell över arter med kommetarer
   Försvunna arter
   Akut hotade arter
   Starkt hotade arter
   Missgynnade arter
Sammanfattning

Inledning

Människans odlande har alltid skapat möjligheter för de vilda växtarter vars egenskaper väl passar in på de miljöer vi skapar när vi odlar våra kulturväxter. Kopplingen har ibland varit så stark att många arter inte kan existera utan människans kulturpåverkan. Vissa av dessa odlingens följeslagare har numera i olika grad svårt att hävda sig i dagens moderna gårds- och odlingsmiljöer. De flesta äv dessa är konkurrens- och herbicidkänsliga och i flera fall också med kort frölivslängd. De blir istället hänvisade till andra störda miljöer som stränder, rasbranter, vägskärningar, banvallar, skräpmarker etc. Dagens odlingsmiljöer hyser alltså inte den artrikedom som tidigare var utmärkande utan domineras av ett fåtal arter. Effektivare jordbearbetning, sortmaterial, växtnäringstillgång och bekämpningsmöjligheter har, framförallt sedan mitten av 1900-talet, gynnat våra kulturväxter relativt ogräsen, då målet varit avsevärt större skördar (t.ex. tredubblade spannmålsskördar under 1900-talet).

Klätt (Agrostemma githago) i höstråg (allmogeåker). (Foto © H. Fogelfors)

I Sverige finns närmare 2 000 ”blomväxter” (kärlväxter). Av dessa är ca 400 rödlistade enligt ArtDatabanken (SLU). Mer än 70 % av dessa tillhör jordbrukslandskapet och ca 50 arter kan hänföras till just gruppen ”ogräs” med tyngdpunkt i Götaland och avtagande upp mot Värmland och Uppland.

Allmogeåkrar är i många fall det ända sättet att bevara dessa arter för framtiden. Deras gradvisa försvinnande innebär att vi förlorar kontakten bakåt i tiden, då de är levande kulturminnen som speglar det äldre odlingslandskapet (se vidare under rubriken i vänstra marginalen: ”Ogräsflorans förändring genom tiderna.”).

Försvunna

Bymålla, Chenopodium urbicum
- Gynnades av äldre gårdsmiljöer, konkurrenssvag, inga fynd sedan 1980-talet.
Dårrepe, Lolium temulentum
- Alltför konkurrenssvag för dagens grödor, effektivare utsädesrensning, inga fynd sedan 1950-talet.
Gulgrå ullört, Filago lutescens
- Magra sandjordar brukas inte längre som åker eller betesmark, konkurrenssvag, inga fynd sedan 1920-talet.
Jättespergel, Spergual arvensis ssp maxima
- Försvann med att linodlingen nästan helt upphörande under första halvan av 1900-talet.
Lindådra, Camelina alyssum
- Försvann med att linodlingen nästan helt upphörde under första halvan av 1900-talet, inga fynd sedan 1920-talet
Linmåra, Galium spurium ssp spurium
- Försvann med att linodlingen nästan helt upphörde under första halvan av 1900-talet, tillfällig förekomst på skräpmark.
Linrepe, Lolium remotum
- Försvann med att linodlingen nästan helt upphörde under första halvan av 1900-talet, effektivare utsädesrensning (fröna kan inte övervintra i marken), inga fynd sedan 1950-talet.
Oljedådra, Camelina sativa
- Förändrade odlingsmetoder, inga fynd sedan 1990-talet
Purrhavre, Avena strigosa
- Förr odlad på sandjordar, försvunnen som ogräs pga upphörd odling samt att lättare sandjordar inte länre brukas, effektivare utsädesrensning, inga fynd sedan 1930-talet.

Purrhavre (Avena strigosa) försvunnen (Foto © J.C. Schou/Biopix.dk).

Akut hotade

Korndådra, Neslia paniculata
- Konkurrens- och herbicidkänslig, vilket i dagens jordbruk minskar livsutrymmet.
Sandnörel, Minuartia viscosa
- Magra sandjordar brukas inte längre som åker eller betesmark (glest växttäcke), förändrat trädesbruk, mycket konkurrenssvag.
Spädnarv, Arenaria leptocados
- Magra sandjordar brukas inte längre som åker eller betesmark (glest växttäcke), förändrat trädesbruk, konkurrenssvag.
Stinkmålla, Chenopodium vulvaria
- Gynnas av äldre gårdsmiljöer, t. ex. gödselhantering.
Vitnoppa, Pseudognaphalium luteo-album
- Magra sandjordar brukas inte längre som åker eller betesmark (glest växttäcke), konkurrenssvag, sporadisk förekomst.
Åkerskallra, Rhinantus angustifolia ssp apterus
- Förr ett besvärligt ogräs i höstråg på torvjordar, konkurrenssvag vilket i dagens jordbruk minskar livsutrymmet, nu mest i vägkanter.

Korndådra (Neslia paniculata) akut hotad (Foto © R.Svensson).

Starkt hotade

Alvarveronika, Veronica praecox
- Konkurrenssvag, vilket i dagens jordbruk ger minskat livsutrymme, magra sandjordar brukasidag heller inte som åker och betesmark.
Brinklosta, Bromus commutatus
- Relativt konkurrenssvag, kräver torra, öppna miljöer vilket medför minskat livsutrymme i dagens jordbruk.
Dvärgjohannesört, Hypericum humifusum
- Alltför konkurrenssvag för dagens grödor, kräver ett stört växttäcke (särskilt sand- och grusjordar).
Dvärgseradella, Ornithopus perpusillus
- Magra sandjordar brukas inte längre som åker eller betesmark, konkurrenssvag (helst fläckvis obevuxen mark med visst slitage). Inkommen i sen tid (troligen med gräsfrö under tidigt 1800-tal).
Fältnarv, Sagina apetala
- Konkurrenssvag vilket medför minskat livsutrymme i dagens jordbruk, kräver starkt kulturpåverkade miljöer på sandig mark.
Gatmålla, Chenopodium murale
- Äldre gårdsmiljöer, gynnades av god näringstillgång, konkurrenssvag vilket ger minskat livsutrymme i dagens jordbruk.
Grusnejlika, Gypsophila muralis
- Ursprungligen endast i landets sydligaste del, mer eller mindre vegetationsfria grus- och sandmarker, mycket konkurrenssvag. Förädlade typer odlas och är idag förvildade.
Kalkdån, Galeopsis angustifolia
- Liknar mjukdån (G. ladanum), mycket konkurrenssvag vilket minskar livsutrymmet i dagens jordbruk, behöver vegetationsfria ytor för att gro. Sannolikt inkommen i sen tid.
Kalvnos, Misopates orontium
- Mycket konkurrenssvag, påverkas starkt av dagens moderna jordbruk, lätta jordar, ogynnsam groningsbiologi.
Kamomillkulla, Anthemis cotula
- Påverkas negativt av dagens moderna jordbruk, djurtramp gynnar frösådden.
Klotullört, Filago vulgaris
- Konkurrenssvag, luckigt vegetationstäcke på sandjordar.
Klubbfibbla, Arnoseris minima
- Konkurrenssvag vilket minskar livsutrymmet i dagens jordbruk, färre trädor, magra sandjordar brukas inte längre som åker eller betesmark. Troligen inkommen under 1700-talet.
Klätt, Agrostemma githago
- Konkurrenssvag vilket minskar livsutrymmet i dagens jordbruk, färre trädor, magra sandjordar brukas inte längre som åker eller betesmark. Troligen inkommen under 1700-talet.
Nålkörvel, Scandix pectenveneris
- Konkurrenssvag vilket minskat livsutrymmet i dagens jordbruk, inte minst genom effektiv utsädesrensning. Förr tämligen allmän på Öland och Gotland numera sporadisk förekomst.
Renlosta, Bromus arvensis
- Relativt konkurrenssvag och konkurreras lätt ut i välgödslade grödor. Längre tillbaka vanlig som åkerogräs (1700-tal), men då den inte längre odlas som vallgräs (spec. lätta jordar) har den blivit allt ovanligare då spridningsvägen via vallutsäde inte längre finns. Idag mest väg- och åkerkanter etc.
Råglosta, Bromus secalinus
- Mycket besvärligt ogräs fram till början av 1900-talet, sedan minskat starkt. Idag nästan helt försvunnen. Saknar groningsvila i marken ( ingen fröbank) och är således helt beroende av årlig tillförsel via grödans utsäde, som idag alltid frörensas. Arten drösar dessutom inte före skörd. Dagens konkurrenskraftig grödor har också försvårat artens fortlevnad.
Sanddådra, Camelina microcarpa
- Sandjordar brukas idag i mindre omfattning som åker, konkurrenssvag och herbicidkänslig. Inkom under 1800-talet med orent vallutsäde, numera relativt sällsynt.
Skärblad, Falcaria vulgaris
- Herbicidkänslig, inkom med orent utsäde under sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Dåligt anpassad till vårt klimat (sen frö-mognad). Nu mest torra väg- och åkerkanter, tidig vägkantsslåtter negativt.
Småtörel, Euphorbia exigua
- Konkurrenssvag och herbicidkänslig vilket medför minskat livsutrymme i dagens jordbruk. Sannolikt införd med orent utsäde.
Sommarklynne, Valerianella dentata
- Konkurrenssvag och herbicidkänslig vilket medför minskat livsutrymme i dagens jordbruk. Sannolikt införd med orent vall-utsäde.
Spjutsporre, Kickxia elatine
- Konkurrenssvag och herbicidkänslig vilket medför minskat livsutrymme i dagens jordbruk. Relativt dåligt anpassad till vårt klimat (god frösättning kräver en varm höst, sent plöjd stubbåker skulle alltså kunna gynna arten).
Åkermadd, Sherardia arvensis
- Herbicidkänslig och mycket konkurrenssvag vilket medför minskat livsutrymme i dagens jordbruk. Svag fröbank (frön kortlivade).

Kalvnos (Misopates orontium) starkt hotad (Foto © R. Svensson).

Missgynnade

Blek jordrök, Fumaria vaillantii
- Herbicidkänslig och konkurrenssvag vilket i dagens jordbruk minskar livsutrymmet.
Fingerhirs, Digitaria ischaemum
- Konkurrenssvag, kulturpåverkad sandig mark med glest växttäcke, vilket ger den minskat livsutrymme i dagens jordbruk.
Kavelhirs, Setaria viridis
- Konkurrenssvag, kulturpåverkad sandig mark med glest växttäcke, vilket ger den minskat livsutrymme i dagens jordbruk.
Luddvicker, Vicia villosa
- Herbicidkänslig, förekom redan innan den började odlas under senare delen av 1800-talet för att sedan minska efter upphörd odling i början av 1900-talet, nu åter aktuell i ekologiskt lantbruk.
Luddvårlök, Gagea villosa
- Försvinner snabbt i högvuxen vegetation, numera mycket ovanlig som åkerogräs, starkt missgynnad av kraftiga grödor, vallodling och färre trädor.
Mjukdån, Galeopsis ladanum
- Liknar kalkdån (G. angustifolia), relativt konkurrenssvag och förr mest hänvisad till sandiga, lågproduktiva åkrar, som numera inte brukas (idag ofta t.ex. permanent vall eller igenvuxen med skog), vilket minskar livsutrymmet.
Paddfot, Asperugo procumbens
- Gynnades av äldre gårdsmiljöer (annan djurhållning och gödselhantering), konkurrenssvag mest i luckig, näringsrik miljö
Åkerkulla, Anthemis arvensis
- Relativt konkurrenssvag vilket i dagens jordbruk med kraftiga bestånd minskar livsutrymmet, även färre marginaljordar under plogen, rensning av vallfröutsäde.
Riddarsporre, Consolida regalis
- Relativt konkurrenssvag vilket i dagens jordbruk med kraftiga bestånd minskar livsutrymmet.
Småfruktig jungfrukam, Aphanes inexpectata
- Herbicidkänslig och mycket konkurrenssvag och mest hänvisad till sandiga, näringsfattiga marker, som numera inte brukas, även hårdbetade ytor.
Åkerkål, Brassica rapa ssp campestris
- Herbicidkänslig och relativt konkurrenssvag vilket i dagens jordbruk minskar livsutrymmet, effektiv frörensning. Minskat kraftigt sedan 1950-talet.
Åkerrättika, Raphanus raphanistrum
- Relativt herbicidkänslig och konkurrenssvag vilket i dagens jordbruk minskar livsutrymmet, effektiv frörensning. Minskat kraftigt sedan 1950-talet.

Sammanfattning

En sammanfattning av ovanstående agrara kommentarer visar att de främsta skälen till att vissa arter missgynnas, hotas eller t.o.m. helt försvunnit i dagens odlingslandskap är:

Det äldre odlingslandskapet brukades på ett mer mångsidigt sätt än dagens, vilket skapade ett vitt spektrum av olika miljöer, t.ex. slåtterängar, åkertegar med öppna diken, fägator, kål- och humlegårdar, vedbackar, rastgårdar för t.ex. höns och svin, gödsel- och halmstackar. Detta gav möjlighet för stor rikedom av arter och livsformer, inte minst i själva gårdsmiljön (s.k. byogräs).
Lågavkastande jordar, där mer konkurrenssvaga vilda arter kunnat göra sig gällande i de glesa bestånden, har nästan helt tagits ur produktion och fått växa igen eller skogsplanterats under 1900-talet (gäller särskilt olika typer av grus-, sand- och mulljordar).
Från mitten av 1800-talet har det vuxit fram en allt effektivare ogräsfrörensning. År 1876 inrättades också det första lokala kontrollorganet av Hushållningssällskapet i Halland, så småningom också ett statligt utsädeskontrollorgan för hela landet (1924), vilket satte stopp för denna spridningsväg. Detta drabbade särskilt de arter vars frön saknar groningsvila och därför inte kan överleva i markens fröbank, utan årligen måste få påspädning via just orent utsäde.
Förändrade brukningsmetoder har påverkat ogräsflorans såväl kvantitativt (minskad biomassa/ytenhet) som kvalitativt (vissa arter minskat andra ökat i förhållande till varandra) genom:
- kemisk bekämpning (herbicider) som i större skala började introduceras på 1950-talet, vilket missgynnat herbicidkänsliga arter,
- nya stråstyvare spannmålssorter, som kunde gödslas betydligt mer utan att bilda liggsäd, skapade täta och frodiga bestånd med god konkurrensförmåga mot ogräset, vilket missgynnade mer konkurrenssvaga arter,
- modernare och effektivare jordbearbetningsredskap.
Nya odlingssystem med annan grödsammansättning har införts, vilket innebär att vissa grödor minskat eller försvumnnit, medan andra ökat eller tillkommit. Detta har medfört:
- tillbakagång för vissa ogräs, som var sammanlänkade med en viss gröda, t.ex. lin vars odling nästan upphörde i början av 1900-talet eftersom bomullsinporten ökade,
- att den fleråriga, konkurrenskraftiga vallen under 1800-talet infördes och minskade dåtidens ensidiga stråsädesodlingen. Detta gynnade fleråriga livsformer av ogräs på bekostnad av ettåriga mer konkurrenssvaga arter,
- färre trädor i 1800- och 1900-talets odlingssystem. Längre tillbaka bearbetades dessutom trädorna inte särskilt intensivt, utan användes mest som betesmark under sommarhalvåret, vilket speciellt gynnade konkurrenssvaga vilda arter genom ett ofta luckigt växttäcke.
Arter som har sin nordgräns på våra breddgrader är mer känsliga för förändringar och lättare kan påverkas vad beträffar konkurrensmöjligheter. De genetiskt betingade egenskaperna hos dessa nordliga "utpost-arter" kan skilja sig från ursprungsområdets populationer, vilket bör ge dem ett skyddsvärde med tanke på bevarande av biologisk mångfald.

För vidare läsning om dessa arter, gå till hemsidan för ArtDatabanken.