Krusskräppa

(krussyra, skräpprot, svinrot, svinskräppa, svinsyra, ) (Rumex crispus L.) Fam:. Polygonaceae

Danmark Kruset Skraeppe, Storbrittanien Curled Dock, Estland Kärnoblikas, Finland Poimuhierakka, HollandKrulzuring, Island Hrukkunjoli, Lettland Cirtaina skabene, Litauien Rauktalape rugštyne, Norge Krushøymole, Polen Szczaw kędzierzawy, Ryssland Щавель курчавый, Tyskland Krauser Ampfer,

Förr använd inom den folkliga läkekonsten t.ex. gjordes ett avkok av roten för att behandla skabb.

Se även gårdsskräppa, tomtskräppa

För att kunna kontrollera skräppor krävs en kombination av förebyggande åtgärder och bekämpningsmetoder under flera säsonger.

Direkta kontrollåtgärder av arter som enbart är fröspridda eller där fröna är en viktig del i reproduktionen gäller två huvudstrategier. Antingen satsar man på att minska markens fröförråd genom grunda bearbetningar, under vår och försommar, som stimulerar ogräsfröna att gro eller också bearbetar man minimalt så att så få frö som möjligt stimuleras att gro och fröförrådet i marken får i stället dö efter hand (frön mycket långlivade). Detta kombineras med att man försöker minska insättningarna på "fröbankskontot" i marken genom att skräppan inte ges möjlighet att gå i blom och sätta frö (se vidare under fliken Kontroll/livsform ovan).

Ekolantbrukare måste bryta vallarna oftare än sina konventionella kollegor.

Allmänt förebyggande åtgärder:

  • Väldränerad åkermark minskar tramp- och spårskador, vilket minskar skräppans etableringsmöjligheter.
     
  • Certifierat vallutsäde.
     
  • En tät vall eller en konkurrenskraftig ettårig gröda som snabbt sluter sig. Vid nyetablering av vall använd fröblandning med vitklöver (ca 1 kg/ha) som kan fylla ut luckor efter utvintrad rödklöver. Öka dessutom mängden vallutsäde med 5-10 %. Insåningsgröda kan vara Westerwoldiskt rajgräs (ca 10 kg/ha) eller havre/ärt (ca 100 kg/ha). Skörda skyddsgrödan som ensilage. Undvik spannmål till mogen skörd. En tidig skörd ger en kraftigare insådd som bätter kan konkurrera med skräppan.
     
  • Återhållsamhet med övergödsling av mineralgödselkväve och/eller spridning av flyt- och stallgödsel (kaliumrikt), missgynnar skräppan gentemot vallgrödan.
     
  • För etablering av en tät och jämn "grässvål" får vallen inte betas under insåningsåret och helst inte några fullvuxna nöt på förstaårsvallen (endast slåtter och betesdjur som kalvar och får). Skräppor etablerar sig lätt i luckor uppkomna genom t.ex. tramp- och spårskador, sent borttagna storbalar, flytgödselspridning etc.
     
  • Sent höstbete och tilläggsutfodring endast på vallar som ska höst- eller vårplöjas. Låt dessutom i första hand äldre djur gå på vallar som snart ska brytas (trampskador och uppgödsling gynnar skräppan).
     
  • Undvik överbetning och direktsådd.
  • Låt vallen inte bli äldre än 3 år.

Kontrollåtgärder:

  • Stubbearbeta direkt efter skörd vid vallbrott och plöj sedan djupt och noggrant, antingen för sådd av höstgröda eller tidigt på våren om jordartsförhållandena så medger och vårgröda ska sås. Enbart plöjning med skummrist/förplog eller skummvinge har i många sammanhang givit väl så god effekt. Detta gäller även vid höstplöjning följt av två tallriksharvningar.
     
  • Vid riklig förekomst får man god effekt om skräpporna slås av, allra helst före blomning, absolut senast innan fröna börjat utvecklalas. Därefter djupplöjning och höstträda. Denna ska följas av två år med ettåriga grödor (konkurrenskraftiga t.ex. grönfoder, helsäd) och noggrann jordbearbetning (t.ex. potatis).
     
  • I frövallar ska ALLA skräppor bort strax före blomnig, vilket lättast sker efter regn (handrensning).
  • Skörda vallar med skräppa först och hellre som tidigt ensilage än hösilage eller hö för att hindra fröspridning. Ju yngre fröna är vid skörd desto mindre chans har de att överleva ensileringen och djurens matsmältning.
     
  • Bete med får och getter har en tillbakahållande effekt. Hästar ratar skräppor.
  • Putsa den nyetablerade vallen tidigt, vilket ger den uppväxande vallen konkurrensfördel.
     
  • Putsa vallen direkt efter avbetning.
     
  • Putsa vallen på sensommaren om vallåterväxten inte skördats och senast då fröställningarna fortfarande är gröna.
  • Kemisk bekämpning. Vallbrott ger en utmärkt möjlighet att behandla etablerade skräppor med glyfosat. Detta bör i så fall ske 3-4 veckor efter slåtter eller putsning och senast i september. Det finns även möjlighet att behandla i stråsäd och i själva vallen. Behandlingara bör ske tidigt på våren. I det senare fallet innan plantorna har 6-8 blad och preparatvalet sker då utifrån hur mycket klöver man vill ha kvar (se vidare nedan).

Trädgård

  • Slåtter/avslagning ger begränsad effekt på äldre plantor men minskar fröproduktionen. Detta beror sannolikt på att kompensationspunkten inträffar tidigt (5 – 6 välutvecklade blad som fortfarande är nära markytan) samt att upprepad avslagning stimulerar skottbildning vid markytan.
     
  • Skräppaplantor behöver ej grävas upp utan skär/hugg av den kraftigaste vertikala roten med t.ex. en spade 5 cm under bladrosetten.Ta sedan bort den övre delen och så in lite ängs- eller gräsfrö i den skadade "grässvålen". Från den rot som blir kvar i marken  kommer inga nya skott utan den dör.

 

 
  Principdiagram  kompensationspunkt  (krusskräppa 5 – 6 rosettblad).

Obs! Krusskräppa är platsbunden (livsform) och har således inga underjordiska skott/ utlöpare.

 

Kontrollåtgärder (klicka vidare):

Avslagning

Beståndsuppbyggnad

Grödval

Jordbearbetning som t.ex. Stubbearbetning, plöjning och radhackning.

Kemisk bekämpning – herbicider

Skördemetod

Växtföljd